onsdag, juni 17, 2015

Karl Marx om religion!

Jag är inte emot religion så länge som den utövas och hålles privat. Varken extrem judendom, kristendom eller islam tillför mänskligheten något gott. Nere i Israel samt i USA finns gammaldags judar som inte skiljer sig från islamistiska förtryckare, de har geväret i sin hand i letandet efter "avfällingar" !
Den kristna högern i USA förnekar vetenskapen och lär sina barn rena amsagor på samma sätt som Jehovas vittnen.

Alla dessa extremer framträder aggressivt med påståendet att de har fått sanningen av GUD!
Bara något sådant är ju första beviset på hur stolliga de är. Lika stolligt är det att använda gamla skrifter och påstå att de innehåller den absoluta sanningen. I både Bibeln och Koranen så SKA man stena människor som begått vissa brott .
Modern religion har förmått att göra upp med allt gammalt strafftänkande och betonar istället kärleken till sin nästa som rättesnöret.
I framförallt länder där man utropat islam som statsreligion  så finns inte mycket till kärleksbudskap i deras förkunnelse. Straffmentaliteten är ju hemsk att skåda, senast i Saudi blev en ung bloggare dömd till 1000 piskrapp samt tio års fängelse bara därför att han skrivit att han tycker man ska reformera islam.
Folken i dessa länder är ofta otroligt reaktionära och vill ha ännu hårdare regelverk.
Nå , då ska man nog läsa lite av vad Karl Marx skrev 1844, det är tänkvärda ord än idag:



Das Fundament der irreligiösen Kritik ist: Der Mensch macht die Religion, die Religion macht nicht den Menschen. Und zwar ist die Religion das Selbstbewußtsein und das Selbstgefühl des Menschen, der sich selbst entweder noch nicht erworben oder schon wieder verloren hat. Aberder Mensch, das ist kein abstraktes, außer der Welt hockendes Wesen. Der Mensch, das ist die Welt des Menschen, Staat, Sozietät. Dieser Staat, diese Sozietät produzieren die Religion, einverkehrtes Weltbewußtsein, weil sie eine verkehrte Welt sind.
Grunden för den irreligiösa¹ kritiken är:Människan skapar religionen, religionen skapar inte människan. Religionen är sannerligen självmedvetandet och självkänslan hos människor som antingen inte har vunnit sig själv eller som därefter har förlorat sig. Menmänniskan är ingen abstrakt varelse som håller till utanför världen. Människan är människornas värld, stat, samhälle. Denna stat, detta samhälle producerar religion, som är ett världensomvända samvete, eftersom det är en omvänd värld.
Die Religion ist die allgemeine Theorie dieser Welt, ihr enzyklopädisches Kompendium, ihre Logik in populärer Form, ihr spiritualistischer Point-d'honneur [Ehrenpunkt], ihr Enthusiasmus, ihre moralische Sanktion, ihre feierliche Ergänzung, ihr allgemeiner Trost- und Rechtfertigungsgrund. Sie ist die phantastische Verwirklichung des menschlichen Wesens, weil das menschliche Wesen keine wahre Wirklichkeit besitzt. Der Kampf gegen die Religion ist also mittelbar der Kampf gegen jene Welt, deren geistiges Aroma die Religion ist.
Religionen är den allmänna teorin för denna värld, dess encyklopediska kompendium, dess logik i populär form, dess andligahedersprincip², dess entusiasm, dess moraliska sanktion, dess högtidliga komplement, och dess universella tröst- och rättfärdighetsgrund. Den är det fantastiska³ förverkligandet av människans väsen, eftersom människans väsen inte har antagit någon verklig form. Kampen mot religionen är därför indirekt kampen mot den värld, vars andliga doft är religion.
Das religiöse Elend ist in einem der Ausdruck des wirklichen Elendes und in einem die Protestationgegen das wirkliche Elend. Die Religion ist der Seufzer der bedrängten Kreatur, das Gemüt einer herzlosen Welt, wie sie der Geist geistloser Zustände ist. Sie ist das Opium des Volkes.
Religiöst lidande är samtidigt ett uttryck för ett verkligt lidande och en protest mot ett verkligt lidande. Religionen är suckarna från förtryckta varelser, själen i en hjärtlös värld, och anden i en andelös värld. Den är folkets opium.
Die Aufhebung der Religion als des illusorischenGlücks des Volkes ist die Forderung seineswirklichen Glücks. Die Forderung, die Illusionen über einen Zustand aufzugeben, ist dieForderung, einen Zustand aufzugeben, der der Illusionen bedarf. Die Kritik der Religion ist also im Keim die Kritik des Jammertales, dessenHeiligenschein die Religion ist.
Upphävandet av religionen som folkets illusoriskalycka är ett krav på verklig lycka. Kravet, att illusionen om deras tillstånd upphävs, är ett krav på att upphäva ett tillstånd som kräver illusioner.Kritiken av religionen är därför ett embryo till enkritik av den jämmerdal vars halo religionen är.

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<