Skogkär: Ett erkännande gjorde ingen palestinsk stat!
Att erkänna Palestina var ett misstag. Tio år senare har inget av det som erkännandet var tänkt att åstadkomma blivit verklighet. Det svenska engagemanget för Palestina har inte bidragit till att lösa Mellanösternkonflikten utan istället tagit konflikten hit, till Sverige.
Tio år har gått sedan en rödgrön regering ledd av Stefan Löfven (S) erkände Palestina som självständig stat. Erkännadet hade enligt dåvarande utrikesministern Margot Wallström (S) tre syften: att ge stöd till de moderata krafterna bland palestinierna, att underlätta en fredsuppgörelse genom att göra parterna mindre ojämlika samt att bidra till mer hopp och framtidstro bland unga palestinier.
Genom att erkänna något som inte fanns trodde regeringen att det som inte fanns skulle bli till. Det var så klart ett misstag, det var förhastat. Det hjälpte lika lite som alla de miljarder i bistånd Sverige genom åren skänkt till den genomkorrupta palestinska myndigheten och olika organisationer i de palestinska områdena. Palestina står i dag som ett monument över en missriktad och misslyckad svensk utrikes- och biståndspolitik. Ett i raden.
För att erkännas som stat enligt vad som åtminstone då, för tio år sedan, sågs som grundläggande folkrättsliga principer, krävs dels ett territorium, dels en regering med faktisk kontroll över detta territorium. Men Palestina saknade då som nu fastslagna gränser, saknade en regering med kontroll över det som var tänkt att utgöra en stat.
Gaza styrdes med järnhand av terroristorganisationen Hamas. Den palestinska regeringen under president Mahmoud Abbas styrde delar av Västbanken, men endast tack vare att israeliska säkerhetsstyrkor förhindrade Hamas från att med våld ta makten även där.
Erkännandet har inte lett till något av det som Socialdemokraterna sade sig eftersträva. Tvärtom. Och efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 konstaterade Margot Wallström uppgivet att allt gått utför, att allt bara blivit sämre. Och att Hamas terrordåd blivit något av spiken i kistan:
“Allt som byggts upp av förtroenden och insatser, allt raseras på grund av denna terroristorganisation och det absolut barbariska som de har gjort.”
Men på ett sätt hade Wallström fel. Tvärtom kom Hamas att belönas genom att länder som Norge, Irland och Spanien också erkände Palestina. Terror lönar sig. Och vad som är ännu mer makabert: det visar sig även att det lönar sig att offra sin egen befolkning, inte minst kvinnor och barn, genom att använda dem som mänskliga sköldar. Människooffer är vad det verkar rentav en ännu effektivare metod än terror.
Den tidigare Hamasledaren Ismail Haniya uttryckte strategin på följande sätt:
“Det är vi som behöver [blodet från barn, kvinnor och gamla] så att det tänder vår revolutionära glöd, väcker vår beslutsamhet [...] och driver oss framåt.”
Det obestridliga och obeskrivliga mänskliga lidandet i Gaza är vad Hamas eftersträvat. Hamas vill se fler döda palestinier.
“Israelerna är kända för att älska livet. Vi å andra sidan, offrar oss själva. Vi ser våra döda som martyrer. Att bli martyr för Allah, i försvaret av sitt land, är vad varje palestinier önskar mer än något annat”, förklarade Hamasföreträdaren Ali Baraka i en intervju i den ryska propagandakanalen Russia Today dagen efter 7 oktobermassakern.
När Israel för några veckor sedan uppmanade befolkningen i norra Gaza att förflytta sig söderut inför en planerad markoffensiv uppmanade Hamas följdriktigt istället människorna att stanna kvar.
Det gångna året har stödet för dödskulten Hamas vuxit över hela världen, så även i Sverige. Intifadan har globaliserats, som stridsropet lyder. Förra veckan bildades ett nytt parti med Palestinakonflikten som sin centrala fråga. Ytterligare ett är på väg att bildas.
Hamas hade kunnat avsluta kriget och få ett slut på lidandet vilken dag som helst men föredrar att driva det vidare. Terrorgruppen tror sig kunna rida ut stormen och återta kontrollen över Gaza när Israel av omvärlden tvingats dra sig tillbaka, så som skett vid tidigare krig. Därigenom förlängs och förvärras istället lidandet.
Läs även: Skogkär: I Rapport är det bara civila som dör i Gaza
Hamas strategi med mänskliga sköldar har drivit upp antalet skadade till nivåer som sjukvården i det krigshärjade Gaza inte kan hantera. De svåraste fallen evakueras till framför allt Egypten, Qatar och Förenade Arabemiraten. Men enligt Vårdförbundet finns ytterligare omkring tiotusen svårt skadade kvar i Gaza och väntar på att evakueras. Förbundet kräver nu att den svenska regeringen ändrar sig och tar emot patienter från Gaza.
“Vi i den svenska sjukvården är redo”, försäkrar företrädare för förbundet med ordföranden Sineva Ribeiro i spetsen.
Det är en påtaglig scenförändring jämfört med hur förbundet de senaste åren hävdat att det pågår en sjukvårdskris, att vården har för lite resurser vilket lett till orimligt långa väntetider och uppskjutna operationer.
“Vi orkar inte längre arbeta under dessa förhållanden med ständig övertid och med kolleger som flyr yrket för att stressen är för stor”, löd det från Ribeiro i somras.
Ska svenska patienter nu tvingas vänta ännu längre på att få vård, på att bli opererade?
Det finns andra, lika berättigade frågor som bör ställas. Hur ska Sverige kunna försäkra sig om att de som kommer till Sverige inte är Hamasterrorister? De lär knappast lämna den informationen själva, lika lite som de av Hamas kontrollerade myndigheterna i Gaza kan förväntas göra det.
Kommer dessa patienter att kunna sändas tillbaka till Gaza när de vårdats klart? Eller kommer de att beviljas uppehållstillstånd – vilket i sin tur kommer att ge upphov till ytterligare invandring genom anknytning?
Vård bör istället ges i grannlandet Egypten som gränsar mot Gaza i söder. Eller varför inte i Iran och Qatar, de stater som finansierar Hamas och som bär ett stort ansvar – kanske det största – för att kriget bröt ut.
Den svenska regeringen gör helt rätt som säger nej till att ta emot patienter från Gaza. Detta inte minst mot bakgrund av att hyllningarna till Hamas och andra terrorgrupper i Palestinarörelsens demonstrationer efter hand blivit allt mer aggressiva, hotfulla – och oblygt antisemitiska.
Utvecklingen har gått så långt att regeringen nu ser det som nödvändigt att ändra lagstiftningen så att personer som hyllar terror kan utvisas om de inte är svenska medborgare.
Den obekväma sanningen är att all palestinsk invandring under rådande omständigheter måste betraktas som ett presumtivt hot mot den judiska minoriteten i Sverige.
Läs även: Skogkär: Kriget i Gaza saknar motstycke
