Lungkliniken i Malmö! Nya erfarenheter!

När man arbetar inom långvården så är ju de flesta patienterna gamla människor med ett långt liv bakom sig. Ofta så är de trötta och är inte rädda för att dö.
När jag då började arbeta på lungan 3 , som vi sa i dagligt tal, så mötte jag en annan typ av patienter. Medelålders i de flesta fall , några riktigt unga också.
Lungcancer var vanligast och den var till 99% förvärvad genom rökning.
De allra svåraste fallen var de med asbestlunga. Flera av de som avled hade arbetat på SJ . I bla de gamla sovvagnarna fanns det asbest som isolering !
Men det som förvånade mig mest när jag hade arbetat ett tag var att nästan alla rökare benhårt förnekade sin sjukdom såsom betingad av deras rökning!
Inte blev det bättre av att överläkaren rökte själv och påstod att rökning inte var farligt. Obegripligt !

Döden var alltid närvarande på denna avdelning i en omfattning som jag inte ens i min vildaste fantasi hade kunnat ana. På en månad dog 15 av mina patienter. De kunde komma in på kvällen och på morgonen när man kom in igen så fick man ta hand om den döda.
Att dö i lungcancer är en förfärlig död för de flesta, jag har sett och hållit människor i handen när de i panik sakta har kvävts ihjäl. Det fanns ingenting att göra !
Visst finns det även patienter som aldrig har rökt som ändå har fått lungcancer men det är inte så vanligt.

På långvården så signalerade  larmet då och då att någon behövde hjälp men ofta var det förvirrade människor som inte visste att de hade larmat.
Men på lungkliniken var det ofta allvar och man fick släppa allt man hade i händerna för att snabbt gå till den som larmade. Astmapatienter som tappat "flåset" kunde behöva hjälp osv.
Svår astma är en mycket otrevlig sjukdom vilken inte heller är ofarlig. Vi hade flera patienter som vid permis till helgen avled i hemmet, ofta med ett cigarettpaket liggande vid sin säng. De hade förbud mot rökning men kunde inte låta bli att  spela rysk roulette med sin hälsa och liv.
Inom all sjukvård så finns det personal som är mindre lämplig att arbeta. Vi hade ett nattlag som vi insåg efter att tag att de skötte inte sitt jobb.De hade videofilm med sig och satt och tittade på och patienterna berättade att de inte blev omskötta när de behövde tex gå på toa !
Efter upprepade klagomål så blev det liv i luckan med möten med ledningen och hot om avsked. Trist med personal vilka inte bryr sig om de sjuka.
Det här arbetet på lungan varade i ca 9 mån eftersom det var ett vikariat och jag var inte glad den dag jag var tvungen att sluta.Se här:

Klicka på bilden så blir texten läsbar!

Nå, den här tidningsartikeln betydde faktiskt att jag fick nytt arbete nästan dagen efter att den var publicerad men om detta ska jag berätta i nästa blogg!