Många är vi som gått igenom skilsmässans alla kval vare sig vi är offer eller skyldiga!
Troligtvis är bägge parter både och! Med detta menar jag att de flesta har skuld i att förhållandet inte fungerade till slut.
När man slutar att se varandra och tar varandra för givet så finns alltid risken att det går fel. Skilsmässotalen är idag oerhört höga och tyvärr ofta bara efter att par års äktenskap där små barn blir inblandade.
Många klarar av att göra bra överskommelser om barnen så att de inte mister någon men skräckfall finns där föräldrar låter hat mot sin fd partner gå ut över barnen.
Barn kan få livslånga trauman av denna fruktansvärda behandling.
Jag sitter och läser frågespalten i Dagen och där tar de upp just det här med en handling som får tilliten att brista, från detta fall är det kvinnan som drabbas av mannens handlingar.
Otrohet behöver inte alltid vara fysisk utan den kan vara tex ute på nätet med andra likasinnande.
Ibland skulle jag vilja försöka få tex den här kvinnan att tänka efter över sin egen roll i äktenskapet. Vad är det som har fått mannen att börja tänka på att det är "grönare" på andra sidan staketet. Och till mannen skulle jag vilja säga att det är fel att inte berätta för sin hustru när han börjar känna lust att tex chatta med andra kvinnor vilka kanske ger löften om sex!
För att ett förhållande ska kunna fungera måste man från bägge partners sida kunna tala ! Och tala högt!
Att fortsätta livet som om inget har hänt är ingen bra väg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar