Funderingar när man har en dålig dag!

I ett par dagar har jag haft en irriterande åkomma på mina ögonlock och invid ögonen.Små,små blåsor och sår.
Pyttesmå men känns av bara den!
Sover illa tack vare att jag vaknar över kliandet.
När man blir äldre så kommer det fler och fler krämpor och det är detta som bla.- gör åldrandet så tråkigt.
Prostatan är ju dålig också ,äter medicin.
Sockret är ju si så.äter också medicin.
Så där ser det ut och det är lätt att hamna i dysterhet.
Det hjälper ju inte med hurtiga tillrop, de blir störande.
Jag tar till musiken när jag känner så här.
77 fyllda nu och ett faktum är att många som jag känt har redan trillat av pinnen. Alla blir ju inte 101 som morbror Holger blev.(Men sannerligen är det inte mycket att stå sig efter,han var så trött och slut på det sista)
Träffade honom ett par timmar dagen innan han dog och då kom han upp ur sängen och var pigg, men så brukar det kunna vara.Kroppens sista ansträngning.

Funderar ibland hur det skulle bli om jag hastigt avled här hemma. När skulle jag saknas och av vem först?
Troligen Anne för vi har kontakt med varandra varje dag!
Sedan Sofia som jag också har tät kontakt med men sen är det tunt.

Jag är inte odödlig om någon trodde det!