Vissa saker har man ju inte upplevt tidigare i sitt liv och dit hör ålderdomen. Sett den har jag ju verkligen gjort genom mitt arbete i många år med gamla människor.
Både på gott och ont. När en gammal människa åter blir som ett barn igen så känns det inte så bra. Förstår inget, kan inget!
Värst att uppleva är de som blir "galloperande" senila.
Inom en kort tid där allt började med dåligt minne så går det så fort utför.De känner inte igen sina egna barn och hustrun längre. Hittar inte till sin säng i boendet osv.
Tack och lov så är det bara ca 5% av befolkningen som blir senila. De flesta blir vid rätt så god vigör.
Men småkrämpor tillkommer hela tiden och det är detta jag upplever nu. Synen blir mer och mer grumlig för var dag och inget finns att göra åt detta enligt flera ögonläkare.Starropererad är jag ju på bägge mina ögon och mina linser är rensade.
Balansen blir sämre märker jag också liksom minnet. Saker som jag hade så lätt för att minnas märker jag nu börjar blekna. Särskilt namn!
De flesta lösenord och koder minns jag fortfarande även om det händer enstaka totala minnesförluster ibland. Efter ett par timmar så minns jag igen.
Det jag inte har gjort på många år tex sk kommandon på datorn med tangentbordet kan vara svårt att minnas. Det man inte gör varje dag känns svårare.
Under många år har jag haft ont i magen och har varit på så många undersökningar utan resultat så att söka för detta har jag lagt på hyllan. Ont över levern-gallblåsan ibland efter föda. MEN det konstiga är att när jag lägger mig ner raklång på rygg så går det över. Samma resultat när jag går ut och går. Det är i sittande ställningen värken kommer och det gör verkligen ont.
Läkare i parti och minut har bara ruskat på huvudet. Deras kameror har rotat runt i mig överallt ,både uppifrån och nerifrån utan att finna något.
Då ger i varje fall jag upp och låter det vara.
Prostatan är ju som så vanligt är hos män förstorad. Svårt att kissa .
Och då får jag läsa det här i tidningen: https://www.expressen.se/kronikorer/jennifer-wegerup/jag-och-mina-vanner-har-aldrig-varit-battre-i-sangen/
Så här:"”Jag vet! Min man har också kroknat. I alla år har jag skött om hemmet och barnen, nu orkar jag inte sköta om en halvledsen snopp också! Jag vägrar”.
Tja, så ser livet ut, medelålders kvinnor vill ha yngre män" som orkar" med dessa kåta uppväckta mogna kvinnor. Vi män vill också ha yngre kvinnor som förmår väcka vår åtrå vilket inte äldre kvinnor förmår.
Är det här verkligen så som det är?
Eller är det bara den gamla vanliga drömmen om att det är grönare på andra sidan häcken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar