Kyrkan fri från staten?

I nästan fyrtio år stod jag utanför sv. kyrkan. Det var inte så vanligt på sextiotalet att gå ur kyrkan men jag kände mig främmande inför denna kyrka, jag var inte ens konfirmerad.
Efter en kris så började jag tala med Herren någonstans i kosmos.
Beslöt då att sv. kyrkan skulle få komma in i mitt liv. Men redan första kyrkovalet gjorde mig missnöjd med hur denna kyrka var uppknuten till krafter  vilka inte borde finnas där. Strupgreppet från politikerna fanns kvar.
Dessa politiker lierade sig med krafter av likasinnade inom kyrkan, allt från präster till höga tjänstemän.
Särskilt i det område jag nu flyttat till (Stockholm) märktes det tydligt med en biskop i spetsen.Partipolitiken från vänster lyste röd!
Ställningstagandet för Hamas och Palestinas sk president gav mig avsmak. Skallet mot Israel började för mig låta som antisemitism.
Om man står sida vid sida med olika arabiska ledare som i sitt dagliga värv alltid säger "död åt judarna" så har man ställt sig fel.
När man dessutom hårt angriper och mobbar de som berättar att kyrkan gör fel då kunde jag inte vara kvar. Efter exakt tio år som medlem så gick jag ur kyrkan.
Ingen är intresserad över varför man går ur. Och vi är många de senaste fem åren!
Kyrkan fungerar som de vanliga extrema vänsterpartierna alltid har gjort, avsky och ser oss som svikare vilka man inte ska ha någonting med att göra.
Inga samtal med de som man stämplar som avvikande, här gäller inte talet om att gilla olika.
Kyrkans inställning till andra uppfattningar inom religion är också underlig. Man förkastar tex Jehovas vittnen och Mormonerna men med islam så är det idag helt okay att samarbeta , närmast att sluta dem i sin famn.
Islam är genom koranen helt klara över vad som ska ske med de kristna. Praktiken har vi sett de senaste 40 åren över hela världen,död och förintelse i Allahs namn.
Vad gjorde då sv. kyrkan för sina bröder och systrar tex i mellanöstern?
Jo, den teg och vände bort sitt ansikte med en suck som inte kostade någonting.
Ungefär som vänstern i vårt land,de lät IS växa sig starka under suckar som inte hjälpte de stackars människorna i varken Syrien eller Irak.
Sverige och dess kyrka vänder andra kinden till i sin iver att inte förespråka våld.
De låter hellre miljoner människor lida eller dö.
De välkomnar terrorister till vårt land med öppna armar. På ren svenska kallas det feghet och dumhet.
När Syrianer och andra från denna region har demonstrerat mot våldet och mördandet av kristna så lyser den svenska befolkningen med sin frånvaro i dessa demonstrationer. DET är ju inte underligt alls eftersom både kyrkan och vänstern inte bryr sig om dessa kristna, utan opinion så blir det ingen uppslutning.

Själv får jag möta min Gud här hemma i mitt sovrum, kyrkan har bara blivit ett tomt skal för mig!

Klicka på texten så går det bättre att läsa denna artikel från Svd!