Jag läste ett inlägg alldeles nyss på Facebook från ett ungt par vilka var på bröllopsresa till Paris. De valde idag att skyndsamt flyga hem och beskriver hur de har privilegier som svenskar med hemresan.De "flyr" från Paris och menar att den känsla de har måste vara densamma som de vilka flyr från Syrien har. Osv!
De har i skrivande stund över 26.000 likes. Alltså så många instämmer.
När jag tar upp vikten av att stödja Kurderna och deras väpnande kamp mot IS så får jag på sin höjd 3-5 likes! Ett faktum är ju att både EU och FN svek Kurderna från första stund liksom alla andra folkslag som bor i Syrien och Irak så att IS kunde erövra städer och byar och börja slakten!
När man skriver denna sanning som inte är så tjusig så blir det inga likes.
Allt det här kommer mig att återigen tänka på de första åren av Vietnamkriget. Större delen av svenska folket talade bara om fred därborta. Vi var ett fåtal som talade om rätten till ett eget land och rätten till att försvara sig.
Det fanns folk som spottade på mig varje lördag när jag stod där med mina tidningar och insamlingsbössan.
Det var den tidens likes!
Sveriges befolkning kunde inte vid den tiden förstå rätten till ett folks försvar och att få gå den egna vägen.
Samma sak upprepar sig idag, folk i allmänhet verkar inte förstå att Kurderna för en kamp som är så otroligt viktig även för oss.
De påvisar ju faktiskt att kamp lönar sig! Att väpnad kamp dessutom är enda sättet att besegra IS.
Churchill hade samma svårigheter i slutet av trettiotalet att övertyga sitt folk att man måste möte nazismen med det enda de förstår, våldet och kriget.
Så låt oss se till att öka stödet till de kämpande Kurderna! Vi har många militärer vilka har varit i Afghanistan och även Bosnien, låt fler åka ner och utbilda stridande förband!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar