Svenska tidningar i allmänhet var dåliga på att rapportera om händelser nere i Tyskland efter Hitlers maktövertagande. Förföljelsen av judar började på en gång i Tyskland 1933 och eskalerade hela tiden fram till den sk kristallnatten 1938. De tyskvänliga tidningarna med AB och skånska Dagbladet i spetsen kunde tom. hävda att det var judarnas eget fel att de utsattes för våldsamheter. Stockholmstidningen drev dessutom en kampanj mot att tyska flyktingar (judar) skulle få komma till Sverige.
När det gäller kunskaper om koncentrationsläger och dess verksamhet så kunde den polska exilregeringen berätta om vad som hände 1942 i olika läger men ingen ville publicera dessa "skräckhistorier."
När så två olika skrifter kom ut som berättade om alla hemskheter nere i Polen så beslagtog svenska regeringen dessa skrifter.
Regeringen kallade det hela för "grymhetspropaganda"!
Den 13 oktober 1942 kom så en vändning då tidningen GHT publicerade en stor artikel med rubriken " Utrotningskriget mot judarna"!
Hugo Valentin hette författaren och denna tidning blev inte beslagtagen och det innebar att även andra tidningar kunde haka på och skriva om det som hände nere i Europa under nazisterna.
Strax efter detta genombrott så deporterades 500 norska judar ner till Tyskland och många tidningar skrev då sanningen om vad som skulle hända dem.
Det är trist att svenska journalister idag inte har mer kunskap om sin samtid utan kan sitta i tv och påstå "att vi visste ingenting!"
Ett tips även till Sveriges malligaste journalist, läs Klas Åmarks stora verk om denna tid!
Fick just syn på en stor artikel i DN som tar upp det här också:
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/historieforfalskning-jan-guillou/
Redan 1943 kom boken "Bakom stålvallen" av Arvid Fredborg och den som ville ha "sanningen" om Hitlers Tyskland fick veta lite mer än vad tidningarna hittills hade rapporterat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar