Svenska Dagbladet har kört en intressant serie om barn kontra mödrar.
Det har framkommit naturligtvis att det finns kvinnor också som inte är
lämpliga att ha barn. Fäders roll är ju rätt väl känd vid det här laget
så det var välkommet att ta upp mammor till betraktande.
Jag har ju äntligen i mitt liv insett varför jag fungerar som jag gör
i många stycken tack vare den sk uppfostran jag fick. Min mamma och
pappa var känslomässigt förstörda genom en trist egen barndom och hade
svårt att visa kärlek till oss bägge bröder.
Nu skulle jag vilja ha en artikelserie som nuddar vid ett tabu. För
det är ett tabu ! Föräldrars förhållande till sina barn och hur barn kan
behandla sina föräldrar.
Barn kan ju faktiskt vara nog så jävliga mot sina föräldrar. Inte
kunna förlåta minsta lilla oförrätt trots att kanske många år har gått
sedan oförrätten hände.
Dåliga föräldrar kan ju till slut förändras till det bättre och borde
få en chans till. Så heter det ju alltid om barn som det har gått snett
för, ge dem en chans till!
Jag har inte varken hatat eller tagit avstånd från mina föräldrar men
jag har ändå förmått och se vilka fel och brister de hade . De kunde
inte alltid hjälpa att de var som de var. Man kan ju alltid önsketänka
att de skulle ha kunnat ändra sig men så var det inte.
Då är det bättre att till slut förändra sig själv och bli en någorlunda fungerande individ.
Barn som inte förlåter sina (felande) föräldrar är det synd om, jag tror de lider mest av sina avståndstagande själv.
Ordet förlåt hjälper inte alltid därför att den som får ordet inte kan ta till sig detta. Tyvärr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar