Jo, jag har ju varit ensam i mitt hushåll rätt så länge och mina barn
"flög" ut för många år sedan. Då lär man sig leva på ett visst sätt med
få "störningar" i livet, med andra ord blir man rätt så bekväm med en
massa saker.
Tex att kunna sätta på sin tv när man själv vill utan att dela den med någon annan. Sova när man själv vill osv.
Idag är jag trött pga bristande sömn m.m.. Jag är inte van vid krävande barn som låter mycket!
Jag har min ålder emot mig dessutom. När man är 70 så börjar ens ork och tålamod att bli klart sämre.
Att bara behöva ta hänsyn till sig själv är ju en pensionärs vardag och man blir som sagt var fort van vid detta.
I morgon åker vi hem till min lägenhet och det ska bli skönt tycker jag, det är inget att hymla över. Barnbefriad ett tag.
När man blir ihop med en yngre kvinna med barn så är det ju så att
man får ta barnen med in i sitt förhållande vare sig man vill eller
ej,där finns ju få kompromisser självklart.
Nå , i morgon får vi ta det lugnt hemma hos mig och vila, min sambo
är också trött efter vaknätter med ett oroligt barn. Hon är
beundrandsvärd i sin roll som mor till två barn som har svårigheter i
sina liv.(adhd)
Jag gör så gott jag kan men som jag säger ovan så blir jag trött. Detta får gå och jag hugger i så mycket jag orkar och kan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar