Idag lyssnade jag på "ring så gnäller vi" på radions P1. Det är mycket sällan jag gör detta därför att jag känner att jag "storknar" av all illvilja som i vissa program bara väller ut ur högtalaren.
Idag var det mer sansat och det mest hjärtskärande var en äldre dams samtal om hur hon hade det på gamla dagar med hemtjänst med så många olika personal varje dag.
Framträdande är också ofta äldre som ringer in och anser att de unga idag är "lata" som inte vill ta de jobb som faktiskt erbjuds. Eller som inte vill flytta dit jobben finns.
Alla de äldre talar om sina erfarenheter hur de har fått börja arbeta tidigt i sina liv, ofta i fjortonårsåldern.
Visst är det så att vi som är äldre har andra värderingar mot de yngre men vi ska inte glömma att det är våra barn som har uppfostrat de här unga "lata" !
Det finns nog ingen svart eller vit sanning i denna fråga, som vanligt så finns alla sorters människor. Framträdande är dock att många har lärt sig att få bidrag i någon form från samhället och förväntar sig att så ska det vara i all framtid.
Ett faktum är ju att den gamla arbetarrörelsen var främmande för ett sådant synsätt och därav alla dessa äldres påståenden om "lathet".
Man skulle göra rätt för sig sa man från arbetarrörelsen och det gällde både arbetsgivare och de arbetande.
I dessa dagar så talas det i tidningar och riksdagen om hur svårt det är för många både sjuka och utförsäkrade.
Det låter då så som man bryr sig om dem men det är bara flugpapper för att bli populära. I verkligheten så har särskilt socialdemokratin en stor skuld till hur läget är i landet.
Många av de som inte får ett arbete är enligt arbetsförmedlingens utan ordentlig skolgång, många kan inte ens läsa eller skriva.
Anhöriginvandringen har för Sverige varit ovanligt stor i jämförelse med andra länder och när människor över 50 anländer med den bakgrund de har så är det nästan omöjligt att få fram arbete åt dem.
Ofta har de levt på en liten jordtäppa och kan inget annat.
De blir ofta sjukskrivna och hamnar då i en karusell de inte kan ta sig ur, de kanske inte ens förstår alla turer eftersom inte ens riksdagsmännen begriper.
Våra skolor utbildar för den delen också inte alltid de unga till de yrken de verkligen kan få jobb inom. Det finns bristyrken där man måste ta in specialister från tex Indien för att få firman att utvecklas.
Detta borde för länge sedan ha varit en varningsklocka för byråkraterna, jisses, påverka de unga att välj linje som kan ge arbete.
Det här att inte flytta dit jobben finns borde ju diskuteras med människor med annan "kultur" som gärna bosätter sig i tex Rosengård där de garanterat blir sossfall utan framtid. Viljan att klumpa ihop sig på samma plats som andra landsmän är ju inget nytt i historien. Chicago var en gång i tiden den största "svenskstaden" utanför Sverige.
Erfarenheten från historieboken visar att man måste flytta dit jobben finns och överge tryggheten bland sina landsmän.
Vem talar om sådant här i Sveriges riksdag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar