Det är bra konstigt att tankar på döden infinner sig på natten när jag vaknar! Att återvända dit man en gång kom ifrån är så underligt ibland att börja försöka förstå.
Ingen vet egentligen hur det är att vara där. Jag själv har ju ett par gånger varit nära genom olyckor.Det var inte det minsta skrämmande med detta men på natten kan dessa tankar ändå ge olust.
Jag föddes under kriget mot nazismen och krig har det varit till och ifrån i alla år. Just nu pågår det krig på flera håll och skulle jag spå om den närmaste framtiden så kommer det att pågå krig också den dag jag dör.
Mänskligheten har sannerligen inte kommit långt i sin utveckling utan man tar till vapen så fort det inte går den väg man vill. Det är ungefär som i förorterna där gangsters tar till skjutvapen !
Tanken att lämna den här världen är trots allt trist att tänka på även om man ibland kan säga att visst ska det bli skönt att slippa allt elände.
Jag vill veta hur det går för mina kära!
Min morbror som fyller 98 denna månad har också sina tankar på samma sätt. Verkligheten för honom är ju ändå lite annorlunda mot de flesta som är åtskilligt yngre. Han kan ju faktiskt somna in vilken natt som helst och det vet han så väl.
Han vill ändå trots sin skröplighet finnas kvar ett tag till!
Den som lever får se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar