För en gångs skulle skriver Jan Myrdal en artikel där han är ute i ett angeläget ärende och där jag för en gångs skull håller med honom i allt.
Tänk om denne Myrdal under årens lopp hade kunnat skriva på det här sättet i för folket viktiga ärenden i stället för det politiska trams han hållit på med.(Stalinkult -PolPot hyllningar osv)
Myrdal är ju en stor begåvning och en mycket kunnig man. Hans böcker om sin uppväxt är ju stor litteratur.
När han skriver om att man aktar de gamla dåligt i vårt samhälle så drar jag mig till minnes en brevväxling mellan JM och mig angående hur man ska förhålla sig till sina föräldrar. Han valde att bojkotta sin mammas begravning och jag menade att även om man inte älskade sina nära så hade man skyldighet att försöka förstå och förlåta samt närvara vid det sista mötet med den kvinna som burit fram sonen Jan.
Nej, han blev irriterad och var alltså inte med på denna begravning. Det tycker jag också är att förakta de gamla . Oviljan att ens försöka förstå den äldre generationen är ju något som sprider sig ännu mer och det är dåligt.
Jan Myrdals föräldrar må ha varit dåliga i hans ögon men tanken att han själv kanske inte var så lustig att ha som barn och var svår kanske han inte ens har försökt att tänka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar