Ofta får man mothugg från de som missbrukar tex. cigaretter eller alkohol. Har de blivit sjuka så är det alltid något "annat" som har varit grunden till sjukdomen. Lungcancer har man fått genom den dåliga luften i staden eller så är det generna. Alkoholistens leverbesvär eller bukspottkörteln med diabetes som följd är "dålig" mat osv.
Rädslan för att verkligen erkänna vad man gjort mot sin kropp kan sitta långt inne, ja så långt inne så det blir försent att kunna tillfriskna.
När man går till AA så är grunden att man inför alla andra säger orden "jag är alkoholist" då som först kan man börja bli frisk igen.
Rökare utvecklar väldigt konstiga inställningar, de anser att man kan fimpa var som helst. Helst skulle de vilja röka överallt så som man gjorde förr i tiden.
Det är självklart att ta sista blosset på perrongen innan tåget går för att sedan sätta sig bredvid någon som avskyr denna doft. Ja, man kanske lider av astma så att man inte ens tål stanken.
Egoismen finns alltid hos de flesta missbrukare utan att de ens förstår det själv. De bara KRÄVER och KRÄVER att de ska få fortsätta vad som än händer. Och så förnekar de sitt problem.
Jag har själv varit missbrukare både med tobak och alkohol så jag är något av expert på det här. Att det går att sluta vet jag också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar