I Malmö så anordnades 1989 en demonstration mot krigsförbrytaren Henry Kissinger. Det blev en stor demo med över tusen deltagare. Jag gick dit enbart som deltagare och hade inte haft något med själva organiserandet att göra. (För en gångs skull)
Ett tu tre så bussade ett par civilklädda män polisen på mig och plockade ut mig.
Kort förhör och legget fram annars skulle de ta mig till polishuset.
Under några år så kände jag att det fanns en kraft som bevakade mig,. Krävde längre fram genom regeringen och SÄPO att få se min akt. Efter många långa turer och hur många brev som helst så fick jag komma upp på Säpos kontor.
Där la de akten framför mig, tre sidor med hemligstämplingar överallt.
Men jag blev inte ett dugg klokare eftersom de bara visade mig dokument fram till 1977. Inget från Malmö med andra ord vilket kanske hade kunnat förklara för mig varför jag missade en del sökte arbeten under rätt så underliga förklaringar från dem som ville anställa mig.
En chef som jag f.ö. kände från mitt förra arbete på järnbruket sa att han förstod ingenting "men jag får inte anställa dig"!
Jag visste nog vad han egentligen visste men inte ville eller fick säga rakt ut.
Jag har än idag inte fått ut denna akt. Nå, de är väl rädda för ekonomiska krav från mig om det skulle gå att bevisa att de stoppade mina anställningar.
Det blev för mig att gå kvar inom hemtjänsten och långvården, aldrig mer något mer kvalificerat arbete vilket jag var utbildad till!
Så kan det gå när man i ungdomlig iver blir kommunist och ska frälsa världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar