Idag blev vi förvånade när vi kom ner till Gubbängens centrum. Det var ett liv ock kiv bland skator och kråkor, de kraxade och flög omkring som arga getingar.
Förklaringen fanns i att deras stora kusin Korpen satt och åt upp ungar från ett skatbo. Både skator och kråkor anföll korpen så gott de kunde men inget hjälpte. Vi såg hur han styckade ungarna bit för bit och åt med glupande aptit. Skatorna såg ut som småfåglar bredvid denne stora korp med sin näbb som är både stor och lång.
Jag har aldrig sett en korp i hela mitt liv inne i en stad och jag har dessutom aldrig sett skator och kråkor samarbeta mot en fiende.
När så korpen flög iväg med en munsbit i näbben så började städningen av boet . De kastade ut en död unge så det stänkte på marken. Genast kom en kråka fram och började äta utan bråk från skatorna.
Tack för hjälpen kanske?
När man upplever ett sådant här drama så inser man att naturen är "grym". Äta eller ätas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar