Winnerbäck!

Ingen glittrar som dig Stockholm,
ingen har lockat mig som du
Du var sval när jag kom hit och du är svalare nu
Men jag har känt hur mina steg har fått en gata här att gå
I ditt regn fick jag den kraft jag skulle få


Dina sånger har jag sjungit, dina drömmar har jag drömt
Min sans har jag förnekat och min hemstad har jag glömt
Jag har låtit dig förstöra mig, jag har stampat i din takt
men nu möter jag alla ord som jag har sagt


Jag har seglat på ett stormande hav
och tro mig, jag har velat stävja vinden
Det är kyligt här i natt,
när Stockholm kysser mig på kinden

Det är som om jag har ljugit när du frågar var jag får allting ifrån

Jag är slungad upp på bålet, om du undrar hur jag mår
Jag går ner till Årstaviken och sparkar höstlöv med min son
Gud välsigne hans små fötter där dom går

En gång kände jag doften av ett varmt och vackert hem

Jag har saknat det, föraktat det och saknat det igen
Den värme man ska slås av när man låser upp sin dörr
En vacker dag blir ingenting som förr

Jag har seglat med ett sjunkande skepp
och tro mig, jag har velat stävja vinden

Det är kyligt här i natt,
när Stockholm kysser mig på kinden



Alla visioner som har slutat här, all dröm som aldrig hänt
I ett myller utav vägskäl har man rest ett monument
för alla idioter som gick vilse i sin tro

för alla strebers utan ro

Jag har seglat på ett stormande hav
och tro mig, jag har velat stävja vinden
Det är kyligt här i natt,
när Stockholm kysser mig på kinden
Jag har seglat på ett stormande hav

och tro mig, jag har velat stävja vinden
Det är kyligt här i natt,
när Stockholm kysser mig på kinden