Idag hörde jag en man på radion lägga fram ett problem vilket finns omkring arvsrätten.
I korta drag så la han fram följande: En man har två barn,ett har flyttat till Australien för många år sedan , det andra bor i samma stad som honom.
Barn 1 skickar ett julkort varje år men de har aldrig kontakt på annat sätt. Barn 2 hjälper den gamle mannen och hans hustru på alla sätt under många år. Nu vill de att barn 2 ska få ärva merparten men det sätter lagstiftningen stopp för. Bägge ska ha lika men både mannen och hustrun tycker det är orätt mot den hjälpsamma sonen.
Det här är nog ett vanligt problem skulle jag tro, när jag arbetade inom sjukvården för äldre så märkte man ju rätt så snart att de gamla patienterna hade väldigt olika förhållande med sina barn. Vissa kom på besök en gång om året medan kanske den andra kom varje vecka för att dessutom hjälpa den gamle med att komma ut lite.
När de så avlider så ska bägge ha lika lott ur dödsboet.
Somliga vilka har varit gifta kanske två gånger med barn i bägge äktenskapet kan råka ut för samma händelseförlopp. Barnen i andra äktenskapet ställer upp och hjälper till på alla sätt medan barnen i första inte ställer upp alls.
Ändå ska vid dödsfall likalagen lyda!
Alla möbler och annat vilket är helt anskaffat under det andra äktenskapet ska delas lika!
Detta är inte rättvist, det är ett system som premierar den part som inte har lagt någon som helst möda till varken umgänge eller stöd. Inget kan man som enskild heller göra, bor man i bostadsrätt så är man bunden till händer och fötter med sitt innestående kapital!
Kan någon ge ett råd?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar