Kysst av spriten

Ikväll gick nästa avsnitt av denna utmärkta serie om alkoholism. Jag fäste mig vid vad mannen sa om hur svårt det ens var att tänka tanken att nu ska jag inte dricka något mer i mitt liv!

Redan när jag var tämligen ung och då talar jag om ca 25 år gammal och jag fick kravet på mig att inte dricka, då såg jag det som en så stor förlust att jag inte ens ville tänka tanken.
Jag hade då redan ett tio års drickande bakom mig. När jag låg i flottan så fanns det så mycket alkohol omkring mig, jag hade valt att bli hovmästare därför att jag visste hur lätt jag då skulle komma åt alkohol.
Vissa tider i flottan så drack jag varje dag i månader. Befälen var av samma skrot och korn så det var inga problem.
När jag kom hem till bruket och skiftgången så blev jag tvungen att förändra dessa vanor men det var svårt. Så fort det blev långledigt så blev det att åka till bolaget.

Efter x antal år så stod jag där med en skilsmässa och två barn ! Olycklig! Dränkte allt i sprit återigen med sjukskrivningar som följd.
Men ingen läkare på den tiden sa något om hur jag drack.Inga prover togs!

Första stora varningssignalen kom när min dåvarande tjej tröttnade på mig pga av mitt drickande. Jag tappade fotfästet totalt och tog en massa tabletter och stängde in mig. Polis blev larmad av min fd tjej som jag i mitt tillstånd ändå hade ringt till. Dörren fick brytas upp och sen blev det magpumpning och ENSAMHET!
Fanns ingen jag kunde tala med! Partikamraterna sa på ett möte att om "jag hade läst Marx och Lenin mera så skulle jag aldrig mått så dåligt!"

Att sköta arbete,träffa sina barn,partiarbete,studier m.m är en gåta för mig att jag klarade av !
Som alkoholist blir man slug och vet att lägga upp livet så att man ändå kan dricka. Så länge man är ung håller kroppen.
Ett tag gick jag på antabus som jag gick till en "kamrat" varje dag för att få.Efter ett halvår så la jag av och på andra dagen så drack jag igen. Blev mycket sjuk men det la inga hinder.

När jag slutligen flyttade från stan till en ny tillvaro så fick jag lite mer koll på vad jag höll på med.
Började jobba på Systembolaget i Visby!! Som min gamla polare "ÖlPelle" sa till min mor:
"Bosse är rätt man på rätt plats."
Jag minns när en fd arbetskamrat från bruket kom in på bolaget i Visby och fick min kassa och fick syn på mig. Hans min var värd att ses.

Typiskt för alla med alkoholproblem är att när de tex gifter om sig och får en ny familj så kan de ta det ganska lugnt med alkoholen en lång tid.
När sedan vardagslunken kommer in så blir det fest på fredagskvällen. Efter ett tag blir det också fest på lördagskvällen. På söndagen blir det "familjefest" på krogen!
Då är man inne i det stadium där man tar varje chans att dricka. Sen går det utför i olika takt för olika personer, men utför är det.
Min doktor vägrade sjuka mig om hon inte fick ta leverstatus på mig. Jag blev väldigt upprörd över detta och bytte doktor, men hon gjorde det enda rätta.

De som har sett dessa program på tv vet att i alla dessa fall så kommer man till en punkt då man är både sjuk och inte orkar mer. Omgivningen tex ens barn orkar inte heller mer. Kraven ställs att göra något klokt tex gå till AA.
Så gjorde jag liksom mina kamrater i denna tv-serie. Men ont gjorde det först ,man skulle ju skiljas från den största av kärlekar man haft.
De flesta ,även jag , tar sig ett eller fler återfall men då märker man att ens älskade inte ställer upp längre. Det känns bara dåligt och man får fruktansvärda ångestattacker och mardrömmar.

Då kommer man till insikt för första gången i sitt liv att man vill fortsätta att leva nykter resten av sitt liv!

Jag har försökt att be alla om ursäkt för allt elände mitt drickande liv förde med sig, de flesta har nog förlåtit mig . Alla kan inte och det beklagar jag, jag har gjort så gott jag kunnat! Mer förmår jag inte!