Queen med Freddie Mercury sjöng denna låt "The show must go on" och den passar ju bra denna vecka med Pride i Stockholm. Men vid min ålder så kollar man också dödsanonserna varje dag för att återigen se att många yngre en jag har dött. "jag klarade mig denna gången också" kanske man tänker!
Då börjar jag fundera på alla klasskamrater man har haft i skolan , vilka lever och vilka har avlidit. Eftersom jag inte har särskilt många kontakter med Eskilstuna och Torshällabor numera så vet jag inget om vad som hände alla klasskamrater.
En del flyttade naturligtvis från staden liksom jag för att skapa sig ett liv på annan ort.
Personligen har jag aldrig ångrat det steget. Det har betytt ett annat liv än om jag hade varit kvar i lilla Torshälla.
Det finns en sida som heter "Stay Friends" där man kan nå ev. gamla klasskamrater och några har hört av sig den vägen! 95 % av de som hörde av sig hade liksom jag flyttat från Eskilstunabältet och vill ej tillbaka!
Ibland kan jag undra över vad som styr oss människor, en del trivs med att bo kvar på den hemtama orten och vill aldrig flytta därifrån medan jag och andra ej kan tänka oss att komma "hem" igen!
Bara tanken på att återvända är skrämmande! Är det ens förflutna som spökar? Alla minnen som kanske tvingas upp på ytan igen?
Nå , nu är det Pride på stan och jag ska ta mig iväg med T-banan ner till Kungsan och kolla läget.
17 minuter så är jag nere!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar