Mobbing?

När vi tog en promenad idag och gick förbi Gubbängens skola på baksidan så såg vi en kille ligga på marken.
Fyra kanske fem andra stod omkring honom lite hotfullt. En kille hade en lång vidja i handen.

Det är klart att man som vuxen inte bara passerar som om man inget sett eller hur?
Vi gick fram och frågade varför han låg där på marken i snön.
"Han har ramlat och slagit sig" sa då den ena. Vi gick intill för att kolla honom men då blev det bjäbb från flera. Killen med vidjan började slå honom så jag tog tag i honom och krävde att han skulle lägga av.

Vi leker bara sa då en annan och sen var de igång igen. Tog tag återigen i killen med vidjan och då stiger en hamburgerstinn kille fram och visar att han har sett många filmer. Spänner ögonen i mig och försöker se skräckinjagande ut! Jag höll på att brista i skratt över synen men kunde hålla mig.
Att tala sansat med dem gick tyvärr ej. Vi är ju bara barn försökte en annan kille påstå. Pyttsan , sa jag, ni är ju ungdomar. Skulle tro att de var 13-14 år och i mina ögon är man inte längre barn då även om de här uppträdde som femåringar.

I det här fallet var det nog någon konstig form av lek men som vuxen så vet man aldrig och det är bättre att säga till en gång för mycket istället för en gång för lite!