fredag, november 21, 2008

WMA-filer med drm.


För att återknyta till den föregående bloggen så ska jag ta ett exempel hur idiotiskt WMA-DRM filer är i praktiken.
Jag köpte för några år sedan ett spår med KENT , Nålens öga. Den var köpt just från CD-ON! De fick inte sälja den som mp3 eller något annat filformat. Nu har jag en annan dator och då fungerar inte filen. Den är låst helt enkelt.
Det är ett jättekrångel om man vill flytta den till en annan dator eller att datorn med filen pajar och man ska ta ner den igen. Går inte att få den att fungera då! Hade Kent-låten varit en mp3 så hade det inte uppstått några problem alls.
Vad gör man då?? Jag går naturligtvis och laddar ner den "olagligt" . Bolagen säger att jag är olaglig trots att jag ändå redan har betalat en gång för denna låt!
Nej , i deras ögon ska jag nog köpa den en gång till men det är ju helt fel. När jag tog kontakt med cd-on så kan de inte göra något. De var låsta till händer och fötter av skivbolagen. Jag tog då kontakt med en chef på ett av de stora bolagen och vi hade en maildebatt men han ville inte förstå ens vad jag talade om.
Jag är helt säker på att de flesta i riksdagen kan inget om det här. De sitter och fattar beslut och skickar fram en o annan minister som står och svamlar och har inte fattat ett smack.
Nu när WMA åtminstone försvinner från cd-on så är ett av de stora problemen borta.
Lägger ut lite kunskap från Wiki här nedan om DRM!

Digital Rights Management (DRM) är en samlingsbeteckning för ett flertal olika teknologier som har till mål att från utgivarens perspektiv kontrollera spridningen av digitalt material såsom film, musik, ringsignaler och liknande. Beteckningen har även fått ersättningsnamnet Digital Restrictions Management, som anspelar på det faktum att teknologin används för att begränsa användarens möjligheter. Termen "Digital Restrictions Management" används bland annat av Free Software Foundation; jfr med begreppet "Treacherous Computing" för säkerhetsplattformen Trusted Computing.

Systemet används bland annat i DVD-spelare, många datorspel och i vissa sorters musikfiler (bland annat WMA och en del AAC-implementationer).

Om systemet inte har full kontroll över programvara och hårdvara måste DRM använda sig av kryptering som därmed måste låsas upp under uppspelning, något som tar extra kraft från spelaren. Detta är vanligtvis inget problem på nätdrivna apparater, men har visat sig minska batteritiden med upp till 25% för batteridrivna musikspelare[1]. På system där användaren inte kommer åt filsystem och programvara kan det fortfarande förekomma en enklare varianter av DRM där restriktionshanteringen och uppspelningsfuktionerna är integrerade men innehållet förblir okrypterat.

Under senare år har en rad sajter och kampanjer startats för att upplysa användare om vad DRM innebär för dem. En demonstration hölls i Göteborg 3 oktober 2006, vilket rapporterades i metro.se och GP för att skapa uppmärksamhet åt kampanjen DRM.info.

Kritik [redigera]

Apple ifrågasätter i ett öppet brev till de fyra största musikbolagen nyttan av kopieringsskydd på musik som laddas ner via internetbutiker [2][3]. EMI är det första av de stora musikbolagen som valt att fortsättningsvis skippa användandet av DRM.

Ett citat från Cory Doctorow illustrerar ganska väl ett av problemen med DRM. "Vi vet att DRM inte fungerar av några grundläggande säkerhetsanledningar. Om du levererar kryptotexten, kryptot och nyckeln, och förlitar dig på att fienden inte kombinerar dessa, utom under vissa av dig förutbestämda förutsättningar så bor du i dårarnas paradis. Detta är anledningen till att DRM tar år och miljontals dollar att utveckla bara för att knäckas på några minuter för några pennies, och av ungar. Inte för att ingenjörerna är korkade, utan för att de försöker uppnå det ouppnåliga".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar