"Kommer inte ifrån att jag alltid känner mig som en nedtrampad skithög på marken när det är nåt som inte funkar. Omedvetet dyker dessa tankar upp om att det måste vara något fel på mig, att jag bara är ful och fet och dum och hemsk. Det där traditionella som man försöker övertyga varandra om att "Men ta det inte personligt, för du är ju....blablabla." Kan inte ta till mig det där som att det skulle finnas någon sanning i de orden. Tyvärr.
Kan inte påstå att jag förlorat tron på kärleken, för jag har väl egentligen aldrig trott på kärleken. Däremot har jag ett hopp någonstans, som jag inte riktigt vet vad jag baserar på. Jag undrar om jag själv vet vad jag söker ännu heller. Kanske jag inte kan tänka för seriöst ännu. Jag har för mycket energi ännu och vill leva livet. Jag kan inte tänka det där med villa, volvo, vovve...ja vauva. HUI! Jag får helt ångest."
Detta är ett resonomang från en ung kvinna men det finns säkert unga män som anser detsamma. Dessvärre så finns det mängder av äldre vilka också har hamnat i denna tvivelfälla.
Letar fel på fel, än på sig själv än på andra. Ibland har de haft kärlek inom räckhåll men av olika skäl inte sett detta.Inte ens märkt en fläkt av kärleken.
Kärlek kan dessutom se så olika ut pga av olika orsaker. Man kan älska en annan människa såsom man älskar sina egna barn men detta räknas inte numera i vår ytliga värld.
Ofta slipas man av när man blir äldre och det är lättare att inse att man ska vara tacksam mot det liv som finns och de människor som verkligen älskar en högt och rent.
Att älska är något vilket genom film och ofta dåliga böcker har trissats upp till något svårt med stora förväntningar på allt.Jag närmast mår illa över alla dessa scener i film där de unga träffas och efter en liten stund kastar sig på varandra i ett häftigt samlag där porslin och prydnadssaker far omkring. Det är en mestadels falsk bild av verkligheten!
Att ha dåligt självförtroende är ett gissel .Under sådana omständigheter går det ofta illa i en relation där man feltolkar så mycket av vad motparten vill eller säger.
Har bägge två dåligt självförtroende så är det ganska lätt att missförstå varandra och så slutar det i ännu ett misslyckat förhållande med bitterhet och en tro på att man inte varken kan älska eller bli älskad.
Det är då dags att börja tänka till och studera sin egen insida och försöka (kanske med terapihjälp) få rätsida på sitt dåliga självförtroende och börja acceptera sig själv för den man är.
Det är alltid nyttigt att lägga sin möda på att stärka sig själv och lära sig att lyssna på andra vad de egentligen säger.En riktigt god vän säger ofta saker för att hjälpa men den med dåligt självförtroende misstolkar ofta och känner sig påhoppad.
Sen är den vänskapen uppsagd därför att man inte kunde ta till sig vad den andre försökte säga.
Så kommer man aldrig vidare i sitt liv och risken är att man hela tiden åker på nya smällar i sitt liv utan att förstå något om orsakerna till sitt eget agerande.
Jag har genom mitt yrkesliv träffat så många bittra människor och de har aldrig någonsin förmått att se sin egen roll i sitt livsdrama. Inom AA mötte jag män och kvinnor vilka hade börjat den mödosamma vandringen till att bli bättre människor och det främsta vapnet är att kunna förlåta sig själv och andra!
Då har man kommit långt och kan börja bygga upp både självförtroendet och människovärdet.
Idag finns många unga med dålig självkänsla , de skulle behöva tillägna sig lite av det tänkande vilket bär upp AA och liknande tolvstegsprogram.
Vill slutligen säga till den unga kvinnan vilken skrev den citerade inledningen: "Allting kan bara bli bättre" ! Ta till dig detta mantra och börja dagen med dessa ord! Våga vara fri i din själ och tro!!!!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar