måndag, september 17, 2007

Kent



När klockan var 00,03 natten mot måndagen den 17 sep så spelade Sveriges Radio ett spår ur den nya plattan "Ingenting".
Sen berättade de att efteråt så fick de mail från Norge och där satt en hel grupp Kentälskare och lyssnade och tackade SR för att de spelade skivan med en gång när den släpptes.De är lika glada i Kent på andra sidan kölen.Samma i Finland och Danmark där man säljer slut till konserterna på en gång också.Vi är en mycket trogen skara vi Kentälskare.
Den här låten "Ingenting" har ett sound som jag aldrig någonsin har hört någon använda,inte Kent heller.Jag får lust att dansa till den!Det är inte ofta jag får såna känslor när jag hör musik.
Ja, det ska bli än mer underbart att gå på deras spelning här i Stockholm i november.Ser verkligen fram emot detta!

Kents singel sitter direkt

Kent – Ingenting

RCA/Sony BMG POP

Så bra är "Ingenting"

POP Efter den singelspäckade braksuccén ”Vapen & ammunition” kontrade Kent för två år sedan med det gothmörka och alls icke lika publikfriande albumet ”Du & jag döden”.

Om första singeln från kommande plattan ”Tillbaka till samtiden” indikerar något är det att den nyblivna kvartetten åter vill göra musik för massorna.

”Ingenting” är en påfallande direkt Kent-singel, lätt i steget och med en discodansant elegans som andas tidigt 80-tal och gamla synthhjältar. Den bärande melodislingan blir en god vän redan under första lyssningen.

Därmed inte sagt att svärta saknas. Jocke Berg står på Hagnesta Hill i Eskilstuna och blickar ut över en förlorad värld av identiska hus där tv-ljuset blinkar blått.

Retar popnerven

En värld han en gång bröt sig ut ifrån men aldrig riktigt lämnade.

”Dom jävlarna tog oss en efter en, de ljög och bedrog oss med sanningen”, sjunger han, i fulsnygg falsett.

Det låter som ljudet av illusioner som brustit på flera plan. Men hoppet lever, kampen mot idiotin går vidare.

Classic Kent, alltså. På ett bra sätt.

När Jocke Bergs ord sveper över de neonkrispiga ABBA-harmonierna föds musik som både drabbar på djupet och retar popnerven att spela på repeat.

Håkan Steen

Sensationell inledning, Kent

Skivhösten är här.
Först kommer Kent. Sen kommer ingenting.
Därefter följer det ena stora svenska skivsläppet efter det andra.
Mest intressant att följa blir, förstås och som vanligt, Kent. Dels för att de reducerades från en kvintett till en kvartett i samma slag som de åkte till USA för att spela in nya albumet. Dels för att biljetterna till bandets höstturné gått åt i rekordfart.
Det ska mycket till för att landets mest framgångsrika rockorkester inte ska dominera skivhösten fram till advent.
Anders Nunstedt Expressen.

Anders Nunstedt om Kents nya skiva
Inledningen är sensationell. Först några ackord på något som låter som en missbildad harpa, sedan ett discobeat som för tankarna till gammal Pet Shop Boys och en syntslinga som kunde varit signerad Depeche Mode.
Fortsättningen är inte sämre. ”Ingenting” känns både mörk och dekadent, som om ”Musik non stop” gått och blivit bitter på ”Dom andra” på gamla dar. Fantastiskt bra, helt enkelt. Melodin är oemotståndlig och texten, med sin dova svärta och referenser till Hagnesta Hill (”Hagnesta Hill”), är omskakande direkt. Höstens svenska singel, utan tvekan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar