torsdag, februari 01, 2007

Barnen växer fort!Eller vart tog tiden vägen?

Det här är min dotter när hon var barn och bilden är väl tagen för sådär 20 år sedan!För att förklara bilden , jo det är en bild i reklamsyfte.Hon arbetade som barn med reklam och tjänade en hel del pengar.Jag tror att det var Sibylla korv som hade tidningsreklam med den här bilden!
Tid är ju något som egentligen inte går att förklara lika lite som avstånd osv.
Om någon kan förklara för mig var en cirkel börjar och slutar då ska jag också kunna förklara när tiden börjar och slutar!

När jag gick förbi skogen här om dagen när jag skulle gå upp till Farsta så såg jag några granar i olika storlekar.Tittade på en liten gran och då kom tanken över mig att denna gran minsann kommer att överleva mig med många år om den får stå kvar.Livet bara går vidare oavsett om vi finns eller ej.När man har avlidit så kommer de närmaste ihåg oss vissa år sedan bleknar minnet av personen sakta bort för att tillslut vara borta.Tiden läker alla sår sägs det ju ibland och det är ju sant för ingen kommer ihåg den kära personen!

Apropå granen i skogen, vi skiljer ju oss inte nämvärt från träden om nu någon skulle tro detta.Friska och fina som unga sedan börjar förfallet.Kvistar torkar o faller av, bruna fläckar och förruttnelse! Precis som vi människor.

Det bästa är ju när någon klok storm eller människa hugger ner ett gammalt ruttet träd och bränner upp det. Så borde ju ske med oss också men se det är förbjudet på de flesta ställen på jorden.Då har man inget att säga till om och vill man dö så får man fixa det själv.Ingen hjälp finns från samhället som alltid påstår sig vara så modernt och upplyst.
Jag hade en gång en bra doktor som hette Toss,han förfäktade att vi borde med läkares hjälp få dö när vi själv ville.Han skulle inför domstol pga av att han hade varit med och hjälpt en svårt handikappad man att ta sitt liv.
Nu blev det aldrig någon rättegång mot Ragnar Toss, han tog sitt liv på sin läkarmottagning.En logisk man som jag känner stark beundran för fortfarande trots att det är så länge sedan detta hände!

Varför i hela fridens namn ska vi behöva plågas så infernaliskt innan vi dör i vissa fall? Hundar ,katter,hästar osv slipper undan att plågas men inte vi om vi har otur!

2 kommentarer:

  1. Du har nog fel i det dar med att man glommer de doda. Inte gor man det. Det man gor ar att man inte tanker pa dem sa ofta. Men man glommer dem inte. Inte nagonsin.
    Ibland dyker de upp i vart minne, utan att vi vet varfor. Vi hor ett ortsnamn, tanker pa en bro, och minns pojken som dok ner fran den och brot nacken av sig. Vi minns hur vi fick veta det, hur vi inte kunde vara med pa begravningen. Vi hade kanske inte varit med pa den aven om vi kunnat, vi kande ju inte honom sa bra anda. Men vi har inte glomt honom, trots allt.
    Nej, vi glommer inte de doda.

    Om eutanasi skriver jag kanske en annan gang.

    SvaraRadera
  2. Hpy har ju helt rätt,det var jag som skrev oklart.Vad jag menar är att när det har gått ca 100 år då är man glömd.
    Sen rättar min dotter mig:det var minsann Bostongurka som hon gjorde reklam för!!

    SvaraRadera