Giftermål i Gävle!

Ja, så har brudparet blivit "ett" som det heter.Lovat varandra att finnas för varandra i nöd och lust livet ut.Det var ett mycket vackert bröllopp och tom. vädret stod bi till slut, härligt. Nästan hela fam. Ljung ställde upp och det var så roligt.Valborg talade i kyrkan och på festen, kloka och fina ord. Valborg är en mycket god och fin människa liksom sin man Ingvar.Hon tog upp deras eget långa liv tillsamanns d.v.s. över femtio års äktenskap. Talade om glädje och om svårigheter och vikten att tala med varandra.Allting kan inte bara vara fest i ett äktenskap men har man lovat varandra att håll ihop så får man ta den biten också och lösa det som uppstår.
Det är detta som nutidens människor inte orkar eller bryr sig om numera, man går helt egoistiskt efter sin egen hjärna och gör hänsynslöst som man själv önskar! Byter partner som om det vore en bil eller en tv!
Att bara diktera villkoren som man själv vill ha det är ju bara diktatorer som håller på med.
Alla unga som gifter sig idag borde lära sig bättre att lyssna och ta hänsyn och tänka på att man är två i ett äktenskap. Valborgs råd fungerar om den rätta viljan finns men man kan ju fråga sig vad man gör i ett äktenskap där den ena partnern bara lovar allt detta med munnen men sen i praktiken inte visar någon vilja att ens försöka jämka sina åsikter och önskningar? Hur ska man då kunna hålla ihop ett äktenskap?
Jag fick förmånen att träffa min sons biologiska far efter ett långt uppehåll på många år och jag tyckte att det var mycket trevligt.Kände värme mellan oss,vi stod en bra stund och höll varandra i hand och även det kändes naturligt !
Han och hans yngsta son spelade och sjöng en Cat Stevenslåt ,naturligt eftersom de är släkt med Cat Stevens.Father and son var den låt de valde och det kändes ju naturligt och fint.Det var så ömsint framfört så jag fick tårar i mina ögon och det var jag inte ensam om.Bättre än alla tal som hölls!
Jag har under alla år som gått känt dåligt samvete över allt som hände när jag kom in i bilden och gifte mig med hans fästmö men jag får nog säga att jag gjorde det utan att i mina ögon göra något fel.Jag trodde hela tiden att det var helt slut mellan min blivande hustru och honom. Usch, jag fick ju senare vetskap om att det var ju inte så men då var det försent för då var hon gravid med vårt barn.Nu kändes det som om allt var förlåtet när vi stod där på vår gemensamma sons lyckliga bröllopp!
Det kändes som om jag hade kunnat ta hela världen i min famn men jag tog hans syster i min famn istället!
Ytterligare en sak i mitt liv känns nu uppklarad.