Varför kom Ardalan Shekarabi, civilminister (S), till Sverige? Han lämnade ju ett imponerande kulturellt och geografiskt vackert land. Ja, det vet han givetvis bäst själv. Men det är nog inte så svårt att svara på frågan för någon. Det finns värden som människan söker oberoende av nationell kultur och skön natur. Det är att få uppleva respekt för sina mänskliga fri- och rättigheter när alla individer har ett okränkbart värde. Tillåt mig tro att det var detta som hans anförvanter och han själv åtrådde. Och det finns, som bekant, miljarder medmänniskor som lever med samma åtrå.
Vi kan alla räkna upp rader av länder till vilka ingen frihetstörstande och trygghetslängtande skulle vilja. Vore det inte klokt att någon gång fundera över vad det kan vara för krafter, för människosyn och värderingar, som byggt och bygger de länder och samhällen där religionsfrihet, yttrandefrihet, politisk frihet råder? I vilken värdegrund har västerlandet sina rötter? Vi ska inte slå oss för bröstet eller slå oss till ro. Men den som inte fattar, trots tusen tillkortakommanden och förfärliga urspårningar, att kristendomen varit källa till demokrati, till tolerans, till förlåtelse är, enligt min uppfattning, en verklighetsförnekare.
Det är inte dagens eller gårdagens politiska strukturer och partier, inte heller vårt eget lands historia och nutid, som lyft fram just människovärdet som något okränkbart.
Vi som har, och alla som får, svensk mark under sina fötter har vetenskapen att tacka för oerhört mycket, men respekten för människovärdet, detta metafysiskt sett okränkbara värde, har den kristna etiken gett oss.
Och nu verkar den begåvade Ardalan Shekarabi likt en iller jaga bort det som numera kallas ”kristet konfessionellt”. Han applicerar upplevelser från sitt hemland Iran på förhållanden i svenska friskolor. Skolor som föräldrar med tro och föräldrar utan tro själva valt – jag är säker på med stor omsorg – åt sina barn! Och han har tydligen fått hela regeringen och sitt parti med sig. Det är ofattbart!
Nu debatterar politiker ivrigt vad man ska göra åt hederskulturer. Det är verkligen förståeligt! Att höja straffen, bura in och ge denna brottskategori en egen rubricering ter sig angeläget. Men kommer verkligen dessa åtgärder åt det som kallas hederskultur, värderingar som sitter så djupt så att man kan döda sina familjemedlemmar och släktingar? Eller förbjuda flickor att gå ut om inte en bror går med eller att umgås med vem de vill ... Jag tror att man måste ersätta dessa förfärliga värderingar med andra. Man kan inte ersätta hederskultur med ett värdemässigt vakuum.
Var säkra på att det som ersättning för hederskultur fordras värderingar som grundas i förlåtelsens kultur och i övertygelsen om att alla människor har ett okränkbart värde. Vi vet var dessa värden och värderingar står att hämta! Stå upp för dem, Shekarabi och alla övriga förmyndare. I stället för att jaga och förtrampa dem!
