fredag, februari 05, 2016

Vårdbiträde Högrelius!

Jag arbetade på långvården i Malmö i sju år på ett sjukhus vid namn Värnhems sjukhus. Det var norra Europas största sjukhus för gamla och det fanns över 1000 patienter där.
Stora avdelningar och efter alla  nedskärningar pga av Malmös dåliga ekonomi pga av allt för många bidragsberoende i staden så var det ett mycket tungt arbete.
Man gick hem varje dag med en känsla av att inte ha hunnit med att vara mänsklig. Sånt mår ingen bra av! Jag avråddes av en läkare att fortsätta och fick tom. intyg på att jag inte borde arbeta med krävande människor. Men det hjälpte ju inte mig i denna stad där ingen hänsyn togs. Därför blev det att fortsätta inom yrket men då inom hemtjänsten.

Tyngre arbete på många sätt, mycket städning och fönsterputs. Tvätt! Och så detta dilemma med avföring. De bodde i vanliga lägenheter med mycket trånga toaletter och när någon gjorde ner sig tex i en rullstol så var det så svårt. Många gånger var man ensam.
I ett sådant här sammanhang hade jag mitt första möte med islam. En yngre man  skulle hjälpa mig men när det var dags att "göra rent" så försvann han ut i ett annat rum. Hans religion förbjöd honom att "göra såna saker"!

Suck och elände!

Jag har ju aldrig dolt att jag missbrukat alkohol i många år, från jag var 15 år drack jag så fort jag kom åt. Sökte mig tex till flottan som hovmästare därför att jag genom kamrater visste att det var lätt att komma åt alkohol. Man blir som "törstig" väldigt beräknande och mycket riktigt var det så. Jag fick hand om hela förrådet på Gladan och fick tillgång till alkohol varenda dag. De stamanställda var mer eller mindre alkoholister hela gänget så det gick ju bra för mig att komma överens med dem.
Åren går och spriten sitter som ett plåster i kropp och själ. Jag arbetade och drack på fritiden. Alla semestrar gick åt att komma åt alkohol. Då kommer jag till det här med hemtjänsten! En av de boende , en mycket gammal dam var också törstig och vi kunde gå ner till systemet och köpa tio helflaskor starksprit. Sedan hem och på med kaffet på eftermiddagen och fram med flaskan.
De flesta av de anställda förstod nog vad det var frågan om men de brydde sig inte så länge som jag skötte jobbet. Och det var inga problem , jag var ett vårdproffs.
Så här efteråt så inser jag att det var under de här 5 åren som jag knäckte kroppen med leverskador och hjärnskador. Jag drack varje dag till slut! Min doktor anade och sa rakt åt mig att hon såg att jag drack för mycket och ville att jag skulle gå med på att testa mina levervärden. Jag sa blankt nej och då ville hon inte vara min doktor längre. Hon brydde sig om mig och jag har ångrat många gånger i mitt liv att jag inte lyssnade på henne. Om jag hade öppnat mig för henne så hade säkert mitt liv kunnat bli annorlunda.
När man är i detta stadium så vaktar man över sin dryckenskap, vill inte sluta!Ljuger och ställer till skit för sig själv och andra.
Jag gjorde små ryck ibland och blev vit och detta i och med att jag bytte arbete inom förvaltningen.Satt i receptionen och fick ansvar med annat som krävde min nykterhet.
Men jag fortsatte mitt supande på fritiden och eftersom jag redan var skadad så brakade allt ihop en kväll med bukspottkörteln helt färdig.Det blev akuten och svåra plågor.
För att göra det här plågsamma kort så lyckades jag genom AA bli frisk från denna sjukdom vilken hade plågat mig så länge. Åren har gått som nykter och de har passerat de tio. Det är skönt att de mina har kunnat lita på mig nu och inser att jag är fri från det här eländet och att de också är fria från sin oro över mig.
Mina tre barn i senaste äktenskapet har aldrig svikit mig på den här punkten, de har ställt upp och brytt sig om mig och min hälsa.
Jag är dem alla så tacksam och glad att de har funnits där när jag verkligen har behövt det.



Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<