lördag, februari 20, 2016

Det här är alldeles för viktigt för att döljas genom teknik!

Neuding möter: Gabriel Heller Sahlgren. I intervjuserien "Neuding möter" träffar SvD:s ledarkolumnist Paulina Neuding varje månad en person som av olika skäl är intressant. Intervjun görs utifrån de värderingar och åsikter som SvD:s ledarsida står för, vilket märks på frågorna som ställs.
Ross gymnasium skulle lyfta Tensta. Nya pedagogiska idéer med fokus på IT, hämtade från skolor på Long Island, skulle vända resultaten i ett av Sveriges mest utsatta områden.
I stället tvingas Ross Tensta Gymnasium att stänga, efter beslut från Skolinspektionen i början av månaden. Skolmiljön har varit stökig och hotfull, lektionerna kaosartade. Gabriel Heller Sahlgren suckar djupt när Ross Tensta gymnasium kommer på tal.
– När det gäller områden som Tensta finns det en beprövad, evidensbaserad metod: Traditionell, lärarledd undervisning, som innebär att elever förväntas lära sig baskunskaper, göra sina läxor och komma i tid. Och det är dessa beprövade metoder vi måste använda just i områden där eleverna annars riskerar att gå under.
I stället importerar man en progressiv idé från ett medelklassgetto i USA och försöker applicera i Tensta av alla ställen – utan någon som helst grund i forskningen.
Borde man ha insett att Ross-pedagogiken inte skulle fungera i Tensta? – Utan tvekan. Man hade inte ens behövt kontrollera resultaten från Ross-skolor specifikt. Det fanns kognitiv psykologi och hjärnforskning som skulle tala om att metoderna inte skulle fungera.
– Och därutöver finns det alltså omfattande forskning kring effektiv pedagogik i områden med underprivilegierade elever. Där är resultaten solklara.
Gabriel Heller Sahlgren forskar på skolfrågor på London School of Economics. Avståndet till den svenska skoldebatten är ingen nackdel. Skolfrågor domineras av vänsteridéer, menar han, och detta är mest utpräglat i Sverige.
– De här idéerna kommer från USA och England, men typiskt nog annammas de betydligt mer i Sverige. Engelsmännen undrar ju om vi i Sverige är galna.
Du talar om att skolan i Sverige präglas av "progressiva" idéer – vad innebär det konkret?
– Progressivismen slog igenom med 68-rörelsen och bygger på teorier om att hierarkier är farliga, och att elever egentligen bär all kunskap inom sig. Det går tillbaka till Rousseaus idéer.
– Konkret har det inneburit elevledd undervisning, att elever får söka efter kunskap själva, och till och med själva avgöra vilken kunskap de överhuvudtaget ska söka. De förväntas ha en åsikt om varje led i undervisningen.
Hade 68-generationen fel?
– Ja, tveklöst. Man hade fel när man viftade bort traditionell kunskap som oviktig. Och man hade fel i sin syn på barns och ungas lärande.
– Kravlöshet ställer paradoxalt nog krav som unga människor inte är mogna att hantera. Elever kan inte sätta upp egna kunskapsmål. Det framgår inte bara av skolforskning, utan av psykologi och kognitionsvetenskap.
68-generationen drog också fel slutsatser av historien, menar Heller Sahlgren. Man antog att nazism och fascism hade kunnat uppstå för att det överhuvudtaget fanns auktoriteter. Den gamla skolan var inte bara ineffektiv, den var farlig, menade man.
– Man började tala om "21st century skills" – att skolan ska lära ut sådan ny kunskap som är relevant på 2000-talet. Eftersom de progressiva velat bryta med det gamla betraktas traditionell kunskap med skepsis.
Det har rent empiriskt visat sig vara fel, menar Heller Sahlgren.
– Ju snabbare allt snurrar, desto viktigare blir baskunskaper som matte, språk och naturvetenskap.
– Ett datorprogram är ju förlegat efter tre år. Vad var det viktigaste du lärde dig i skolan – den tidens ordbehandlingsprogram, Word perfect, eller baskunskaper?
Om pedagogiken och skolpolitiken domineras av vänstern – vad gör högern?
Långt ifrån tillräckligt, enligt Gabriel Heller Sahlgren.
– Som skolminister lade Jan Björklund stor prestige i att införa betyg i sexan – men vad spelar det för roll om lärarna sätter betyg på sina egna elever?
Varför är det fel?
– Därför att lärarna har incitament att sätta högre betyg, eftersom det får deras arbete att framstå i bättre dager. Och föräldrarna har incitament att ringa och klaga på läraren när barnet kommer hem med låga betyg. Det innebär att eleverna får bättre betyg än de förtjänar.
– Det är ett system som som har lett till betygsinflation. Det bjuder in till korruption.
En annan reform som Alliansen lade stor prestige i, lärarlegitimationerna, är i bästa fall ett slag i luften:
– Med det har man enbart slagit fast att alla lärare ska ha gått en lärarutbildning som vi vet är undermålig.
– Det kommer inte att hjälpa, det är rena fantasier. Det kan mycket väl göra mer skada än nytta.
Än märkligare, menar Heller Sahlgren, är att borgerligheten införde ytterligare progressiva idéer i läroplanen. Regeringen Bildt ökade elevinflytandet genom läroplanen 1994, och Alliansen gick steget längre 2011.
– Och då tillkom även en skrivning om "entreprenöriellt lärande".
Det skulle vara borgerligt då?
– Förmodligen, men det är rent flum.
Vilken skillnad gör vinstfrågan?
– Det går inte reducera skolans problem till en fråga om vinst. Ickevinstdrivande skolor har till exempel visat sig ha mer betygsinflation än vinstdrivande skolor. Det är pedagogiken som är avgörande.
– Engelska skolan i Sverige är vinstdrivande, men har stått emot progressiva idéer. Att läsa Skolinspektionens rapport därifrån är helt hårresande. Skolan får kritik för att eleverna inte får vara med att bestämma grunderna för undervisningen. Trots alla år med borgerlig regering.
Så vad bör man göra? Gabriel Heller Sahlgren återvänder till vikten av att granska forskningen.
– För det första måste vi erkänna att vi har en kunskapskris i den svenska skolan, och i en kris är det inte läge att testa nya obeprövade metoder. Man måste utgå från forskningen. Ofta införs pedagogik där inte bara teoribygget galet, man sjösätter nya metoder utan att ha prövat och utvärderat dem.
Bör alla skolor återgå till traditionell undervisning?
– Jag tycker inte man ska tvinga alla skolor att tillämpa hierarkiska metoder. Jag är inte emot innovationer, men de metoder vi tillämpar måste testas först.
– Samtidigt skulle Skolinspektion kunna fokusera på de mest underpresterande skolorna, och tvinga dem till reformer som man vet fungerar.
Vad kan föräldrar göra för sina egna barn?
– Sätt dem i skolor som försöker stå emot progressivism. Det är det som har stöd i forskningen.
Paulina Neuding är journalist och jurist.
paulina@magasinetneo.se

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<