fredag, november 13, 2015

Jag har gott minne i vissa fall!

Så här är det, jag arbetade från sommaren 1980 fram till sommaren 1987 på norra europas största sjukhus för åldringar.( Värnhems sjukhus i Malmö)  Vi hade över 1000 patienter inskrivna och på de stora avdelningarna var det 52 patienter och de flesta låg på salar med fyra personer. Men i de äldre delarna så arbetade jag ibland i salar med 10 personer. (Gubbsalen)

Många av de inneliggande var svårt sjuka i demens och på en avdelning där jag var i många år så hade vi tretton patienter varav elva var "matningar"!
Jo, det innebar att de inte klarade av att äta själv och då förstår ni nog att de inte klarade av någonting alls. Vi var två sjukvårdsbiträden och delade på usken med en annan grupp.
Vid matningen för att hinna med så gick det inte att följa regelboken utan man fick ta varsin sal och gå runt och mata allihopa samtidigt.
När så neddragningen av personal skedde så lastades vi på med bad, nagelvård, transporter osv.
Vid någon transport så blev alltså endast ett biträde kvar på gruppen.
Nu kommer jag till det som jag vill säga, vi fullkomligt vadade i laxeringar vissa dagar, patienter kladdade ner både sig själv och sängen.
Urinläckage var mer än vanligt. Fullkomligt slagsmål med vissa karlar när man skulle klä av dem för läggning!

Men det som slog mig efter ett par år var hur den stora allmänheten var totalt okunnig över hur vi och patienterna hade det på denna och andra arbetsplatser. (Jag arbetade inom hemtjänsten i fem år och det var faktiskt ännu värre eftersom de bodde hemma med små badrum.
De gjorde ner sig också och ofta var man ensam med patienter som vägde över etthundra kilo. All rengöring måste ske i sängen! Vem kan duscha förlamade människor i ett vanligt badrum?)

Dåligt betalt och usla arbetstider i alla dessa år. Helger och  kvällar!

Idag har vi en annan sektor som det inte heller talas så mycket om och det är den stora invandringen som har skett senaste tiden.
Insynen är lika med noll men det kommer ut lite klagan då och då tex från socialförvaltningarna.De är utarbetade och många säger upp sig. Samma hörs från Migrationsverkets personal men de törs inte öppet gå ut hur de har det? Men klagan kommer från dem på andra vägar!
Hur har personalen det på olika förläggningar, man ser då och då i tidningarna på landsorten att det uppstått slagsmål och bränder. Det är ju inte bara dårar utifrån som tuttar eld !

Inom vissa yrken och då särskilt de som har hand om människor så finns det en stor tystnad ! Ibland vågar man inte ens berätta offentligt därför att man är rädd för cheferna och vad de kan ställa till med. Det hjälper inte med "lex-lagar"!

Hur blir det i skolorna nu när så många ska sättas i  olika klasser med alla svårigheter som kommer? Orkar lärarna med mer elände och bråk?
Idag så hörde jag på tv om en lärarass. som hade fått stryk av tre elever men det verkade som om skolan ville tysta ner det hela.
Hur vanligt är detta att kanske lägga locket på?

Jag hade ju vänner nere i Malmö som var lärare men som klappade ihop fullständigt, hur vanligt är detta idag?

Tyst i klassen, verkar det som myndigheterna har beordrat !

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<