Missbruk kan drabba hela familjen!

När jag inför min läkare i Malmö ställdes inför frågan om jag drack för mycket så nekade jag med hetta. Min läkare säger då att om hon ska fortsätta att ha mig som patient så vill hon kunna få ta leverstatus på mig. Jag reagerar med att bli arg och säger upp bekantskapen och går inte tillbaka . Att jag reagerar på ett typiskt sätt för en missbrukare inser jag ju så här många år efteråt.
Om jag lyssnat då och insett hur läget var i mitt liv så hade allt kunnat se annorlunda ut. Men jag fortsatte ju att dricka mer och mer med skador i hjärnan och kroppen som följd.
Nu har jag varit nykter i många år och läser ledaren i Svd av Tove Lifvendahl och sannerligen är det en ovanlig ledare just om missbruk.
Hon skriver bla detta:" Ingen människa är en ö. Runt en missbrukare finns ofta människor som far mycket illa. För de som lever närmast kan medberoendet ha blivit så starkt att det snarare bidrar till att upprätthålla missbruket. Men omgivningen är fler än partnern, och det finns många nyktra alkoholister som i efterhand sorgset blivit varse att umgänget tänkte – men aldrig sa något."

Visst fungerar det så, alla dras in i en karusell av lögner och förnekelse. Värst av medberoende blir ju när nära anhöriga tycker att man har blivit "tråkig" när man inte fortsatte att dricka.

Jag gick med i AA under flera år och fick insikt och vilja att kunna fortsätta mitt nyktra liv.
Känner stor tacksamhet inför Valborgshelgen att jag valde denna väg.

Alla har vi ett eget ansvar för våra liv, vi måste ställa upp på oss själv och fatta detta många gånger svåra beslut att aldrig mer dricka alkohol!
Belöningen är så stor att vara nykter så jag kan bara tycka att jag borde ha valt denna väg långt tidigare.
Läs ledaren i Svd , den är så fint skriven:http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/alkoholen-skordar-liv-och-relationer-till-enorma-kostnader_3502268.svd