fredag, augusti 23, 2013

Merit Wager får ordet i frågan om skolan (Svd)


Det finska skolexemplet

I åratal har Sverige sneglat mot Finland där man starkt betonar vikten av ämnes- och andra kunskaper, allmänbildning, ordning. Där lärarna är auktoriteter utan att vara auktoritära. De lysande finländska skolresultaten får delegationer från många länder att göra studiebesök för att få en bild av hur man i det lilla landet med sina korta terminer, inte så långa skoldagar och avsaknad av nationella prov kan nå så goda studieresultat. Vad är det som skiljer ländernas skolsystem åt? Vid ett seminarium på Finlands ambassad förra hösten sa den finländske skolexperten professor Pasi Sahlberg, chef för Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete:
”I Sverige vill man ha världens bästa skola. I Finland har man inte den ambitionen; där vill man i stället ha en bra skola i hela landet för alla barn.” Som exempel på det som brukar kallas ”det finska skolundret”, framhöll han att man i Finland har en längre, mer krävande lärarutbildning, att lärarna är suveräna i klassrummen och att skolan aldrig diskuteras i valrörelser eller i andra politiska sammanhang; den är inte alls politiskt kontroversiell. I den svenska skolan råder konstant oro bland lärare och elever som aldrig vet vad som ska hända när nya politiska konstellationer får makten.
I Finland liksom i många andra länder centralrättas nationella och andra viktiga prov, i Sverige rättas de av lärarna själva. Riskerna med ett sådant förfarande är uppenbara i ett land med stark skolkonkurrens; föräldrar kan ju välja att flytta sina barn till andra skolor om dessa inte får höga betyg.
I Finland ges sluttentamen i form av studentexamen, där proven rättas centralt av Studentexamensnämnden; ett kvitto på hur väl eleverna tagit in och hur väl lärarna förmedlat kunskap. Skrivningarna är krävande och under samtliga examenstillfällen 2002–2011 fick endast en elev absolut toppbetyg: 11 laudatur! Det var år 2010. Eleven hette Jere Järlström, gick på gymnasiet Tornion yhteislukio i Torneå och kan titulera sig ”rekordstudent” eftersom han slagit det tidigare rekordet med två laudatur.
Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet har i en intervju i Hufvudstadsbladet sagt: ”Studenterna kommer till högskolorna från en skola som inte längre kan kallas för kunskapsskola. Den svenska skolan kombinerad med ett system där universiteten får betalt per utexaminerad student har inneburit att man fått sänka ribban oerhört. Det system vi har i Sverige nu innebär någonting mittemellan, sloppy sloppy, för alla. Det ger intryck av ett land som inte tror på sin framtid och inte satsar på sina unga.”
Det går att lära av Finland. För att ge svenska elever förutsättningar att klara sig i framtiden bör man: 1) sluta politisera skolan, 2) ge lärarna en gedigen och krävande utbildning, 3) återinföra studentexamen, 4) ge lärarna så stor frihet som möjligt att lägga upp sitt arbete utan för mycket pappersarbete och, sist men inte minst, 5) göra klart för föräldrar att i skolan är det lärarna och rektor som bestämmer.
Merit Wager är förläggare och fri skribent. merit.wager@comhem.se

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<