söndag, mars 10, 2013

Drömmar och mer drömmar!

I natt var det återigen en konstig natt där olika  drömmar väckte mig med jämna mellanrum.
Första drömmen handlade om en fiktiv verklighet där jag hade varit MC-ägare av en tung sådan. Parkerade i ett innerstadsgarage och låste alla lås och gick. Efter en stund var jag tillbaka och då var min MC stulen. Då börjar maran, min mobil fungerar inte när jag ska ringa polisen. Jag hittar inte i staden och går vilse i mitt sökande av en polisstation. Ingen hjälper mig!
Så vaknar jag med stor olust i kropp och själ, går upp en sväng för att lugna ner mig.
Somnar om igen efter en stund men då börjar nästa dröm där jag finns i en lägenhet med flera människor. Min bloggvän Maria sitter i ett hörn och ser inte glad ut. När jag ska gå så ska jag krama henne men hon säger åt mig att vara försiktig därför att hon har ont i sin njurcancer.
Vaknar igen tidigt på morgonen efter denna dröm och känner ännu mer olust inom mig. Det tar faktiskt flera timmar innan olusten lämnar mig.

Jag kan ju undra vad allt det här står för?  Själens vånda kanske över att jag håller på att bli en äldre man?
Ens egna krämpor kanske återspeglar sig på det här sättet, vad vet jag?
Jag är i varje fall glad över att jag nu har blivit antagen på Huddinge sjukhus för djupgående samtal med utbildad personal.
Detta  skulle jag ha gjort för 50 år sedan men under alla åren så var jag för feg och dolde vem jag var.Det har kostat mig oerhört mycket i lidande och förluster av andra människor inte minst mina två äldsta barn.
Jag har inte kunnat hantera den verklighet jag har haft omkring mig utan flytt från alla svåra stunder samt tagit felbeslut. Flytt in i missbruk av alkohol istället samt annat som jag inte vill beröra här.
Detta "det andra" är ju det som jag ska ta itu med nu ute på Huddinge!

Någon gång i framtiden kanske jag kan skriva om detta på ett förnuftigt sätt utan bitterhet och vånda.
Vi människor formas under vår uppväxt till de människor vi blir som vuxna och det är verkligen inte lätt att ändra på.
Men nu ska jag äntligen försöka. Min psykdoktor tyckte att jag ändå med min inställning till att avstå från alkohol och självmordstankar har kommit långt i min utveckling. Det är kanske därför de satsar på mig trots min ålder?

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<