tisdag, mars 29, 2011

Gustav Fridolin -syndikalist!

"Jag är stolt. Jag är syndikalist


Ung Vänsters ordförande Ali Esbati uppmanar unga människor att inte engagera sig i SAC. Syndikalisterna splittrar rörelsen meddelar han från sina höga hästar och tycker att LO eller TCO är bättre alternativ. Knappast några nya argument, men själv tycker jag det är trist att Ung Vänster anslutit sig till sitt moderparti och den röstmaximerande ”Socialdemokraterna extra strong”-modellen istället för att göra en egen analys. När jag är ute på skolor och arbetsplatser gör jag det motsatta av vad Ali gör, i diskussioner om fack och arbetares rättigheter uppmuntrar jag människor att ansluta sig till SAC.
För mig är det självklart att arbetare bör organisera sig fackligt. Genom att vara organiserad har man större möjligheter att lyckas i förhandlingar, att kunna sätta maktmedel mot arbetsköpare som inte sköter sig och skapa mer demokrati på arbetsplatserna. Som grön är det minst lika självklart att man i valet av fack föredrar de som inte är knutna till något parti, särskilt inte regeringspartiet, som är decentralistiska till sin natur och som är socialt medvetna och radikala. När jag dagen efter jag fått mitt första jobb valde fack, så var därför SAC det naturliga valet. Jag kan kanske inte skriva under på varje ord i principförklaringen, men min grundsyn på arbetares rättigheter och vikten av en decentraliserad samhällsuppbyggnad är och förblir syndikalistiskt grön.
Ung Vänsters och Esbatis ställningstagande är därför sorgligt. Istället för att uppmuntra till fritänkande och ett välinformerat val, så vallar man in människor i de stora facken. Kanske är det statssocialismen som fortfarande spökar. Kanske är det en anpassning till moderpartiets taktik, som väl snarare handlar om att föra en politik som man tycker att socialdemokraterna borde fört än att stå för en egen linje. Klart är att man uppmuntrar människor att genom en omväg via LO skänka pengar till sossarna, att ansluta sig till ett fack som inte verkar kritisera Göran Persson vilken nyliberal politik han än väljer att föra och som knappast förbättrar demokratin på arbetsplatserna.
För syndikalister som ändå ser det som bättre att rösta än att rulla ut röda mattan åt ja-sägande nickedockor torde Vänsterpartiet inte längre vara något verkligt alternativ. Tror man verkligen på decentralisering av makten och att facken ska stå för en frihetlig kamp utan att vara inlemmade i makten så har Ali Esbati med all önskvärd tydlighet visat att det gröna alternativet är bättre.
Gustav Fridolin "




En gång i tiden ställdes jag inför ett val, jag var medlem i Vpk och SAC-syndikalisterna.
Det sågs inte med blida ögon från vpk och de försökte övertala mig i många år att lämna syndikalisterna och gå med i Metall.
Jag hade ju lämnat Metall i början på sextiotalet när de inte hade bevakat min lön under den tid jag gjorde militärtjänst.  När jag hade muckat och kom tillbaka så var min lön mycket sämre än mina arbetskamrater! Inget kunde de göra heller utan alla beklagade det hela, då gick jag alltså ur och blev medlem i SAC. 
Då var SAC ett fackförbund med 99% arbetare, många byggnadsarbetare och skogsarbetare.

Ett genuint fack för knegare till skillnad mot hur förbundet har utvecklats till idag. 
Jag föll till slut för alla övertalningar från vpk och gick med i Metall men det visade sig inte vara helt lätt. Metalls förbundsstyrelse tog upp mitt fall på ett möte i Stockholm , de skickade ett brev till mig som var hotfullt och där de förklarade för mig att alla kontakter med SAC var uteslutet. Jag skulle åka ur förbundet om jag ens talade väl om SAC.

Det kändes fel men jag gjorde som partiet ville och lärde mig en läxa inför framtiden och det var att man ska akta sig för att lyda sitt parti. Man ska agera utifrån sin egen hjärna.

Dagens SAC har jag inget gemensamt med därför att de agerar på ett sätt som är främmande för den svenska syndikalismen . Hot och våld som hänger i luften är dåliga metoder. Stenkastning och munkavle för människor de tycker har "fel" åsikter. Mobbing mot fackliga kamrater har under åratal använts.


Det är här det nya språkröret Gustav Fridolin kommer in, han gillar fortfarande syndikalismen.
Hur det går ihop sig med den gröna rörelsen förstår inte jag.
Jag tycker till och med att det är mycket olämpligt att han är medlem i denna vänsterextrema rörelse såsom den har utvecklats till.

1 kommentar:

Stefan sa...

Stenkastning och dylika metoder har aldrig varit främmande för syndikalismen, men man har varit mer taktiska med när, var, hur och inte minst varför man använt sig av dem.

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<