måndag, oktober 04, 2010

Intolerans!

Jag slog på detta ord "intolerans". Fick en massa svar  men alla hamnade hos BRÅ eller liknande sidor och de beskrev naturligtvis detta ord i termer som rasist,böghatare,muslimhatare osv.
Javisst är det så men de "glömmer" av någon anledning all annan intolerans. Störande av andras möten eller våld mot oliktänkande osv.
Vissa riksdagsmän uppvisar en stor intolerans mot "motståndare". Man vill inte vistas i samma rum eller sitta bredvid. Helst inte tala med motståndare.
Vänstern har i olika sammanhang utmålat väljare som röstar på "fel" parti som kanske lite dumma. 
Om man uppfattar ett annat parti som intolerant ska man då bete sig likadant?
Är det inte bättre och tolerantare att tala med den ev motståndaren och ge sakargument i de frågor man tycker att de har fel.
Jag minns när jag var med i SKP-maoisterna och jag hade gamla goda vänner som var Trotskij-anhängare. Min partiledning i Eskilstuna ville förbjuda mig att umgås med dem "därför att de hade fel åsikter"! 
Samma sak med de som var med i kfml(r). Aldrig tala med en "fiende"!
Om nu SD har en massa punkter i sitt program som strider mot all sorts tolerans då ska man väl inte tiga med detta.Men inte heller gå fram som en tanks och meja ner personen!
Visa upp sin egen toleranta sida och tala och tala mer. Försöka använda förnuftet, alltid går någon liten skärva in i huvudet på den man talar med.

I vårt land vilar någon sorts socialismens förbannelse över allt för många, de har rätt! Alltid rätt!

Klarar inte av en saklig diskussion utan tar till hånet och massor med nedlåtande uttryck.  Det är en f-b tur att vi lever i en demokrati därför jag kan ju ana hur vissa inom vänstern brutalt skulle utöva sin makt.
Kan någon påvisa för mig en enda revolution där vänstern har tagit makten med våld och att man därefter har behållit yttrandefriheten?

Hanne Kjöller skrev  en tänkvärd artikel i DN ,här har du du den :



Hovrätten fastställde tingsrättens dom på två respektive tre års fängelse för de två bröder som försökt sätta eld på konstnärens Lars Vilks hus. Ett hårt straff för två män, i dag 20 och 21 år gamla, för någon krossad ruta och lite eldsvedd köksinredning kan det tyckas. Men den som läser domen inser raskt att händelseutvecklingen hade kunnat bli en helt annan.
En brinnande högergardin i ett köksfönster, där en gardinkappa enligt brandutredningen hade kunnat leda elden till den vänstra gardinen och därifrån spritt sig vidare. Men det fanns ingen gardinkappa och den brinnande gardinen trillade ned i vasken och slocknade, vilket alltså inte skulle ha hänt om bröderna valt att tända på den andra. Eller om de inte bränt sig själva så att de tvingades bege sig av från platsen utan att kontrollera att elden tagit sig.
Åklagaren badar i bevis mot männen. Det är kvarglömda jackor, nycklar och tandläkarkallelser. Det är bensinkvitton och datorsökningar på Vilks och hans hemadress. Det är svedda händer med nedbrunnet hår på den ena av bröderna och bensinluktande kalsonger och rejäla brännskador hos den andra. Och ändå nekar de.
Därför får vi inte veta hur de tänkte när de under brandnatten såg att en bil stod parkerad utanför huset. Utan i stället får man helt enkelt dra slutsatsen att det i Sverige finns unga muslimska män som utifrån en enkel rondellhund är beredda att döda, inte bara Lars Vilks utan också andra sovande som kan tänkas finnas i huset. Barn som kanske inte ens kan stava till rondellhund som stryker med på bålet.
Det är inte ett juridiskt problem. Det är ett samhällsproblem. Yttrandefriheten är vansklig även för infödda svenskar som fått den med bröstmjölken. Den vänster som störde Sverigedemokraternas möten under valrörelsen har lika svårt att tolerera yttrandefriheten som de nu nämnda bröderna. Även om det förstås är en avsevärd skillnad på att blåsa i vuvuzelor och tända eld på bostadshus.







Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<