tisdag, september 14, 2010

Dagens ledare!

Inställsamhet som enda gemensamma nämnare!




Ingressen vinklar till Mona Sahlins nackdel. Opinionsinstitutens ständiga mätande gör att Sahlin aldrig får prata om sin politik. Äldre och inte minst manliga förgrämda partigängare underminerar Sahlins ställning genom att gå ut med kritik offentligt.
Konspirationsteorierna står i årets valrörelse tätare än i ett genomsnittligt reprisavsnitt av Arkiv X. Men det ligger ingen sammansvärjning bakom det faktum att Mona Sahlin och Socialdemokraterna går mot sitt sämsta valresultat någonsin.
Socialdemokratins problem är att politiken inte hänger ihop. Mona Sahlin har inte lyckats skapa en helhet av de olika politiska och retoriska delar partiet går till val på. Nästan varje socialdemokratiskt politikområde är idag en självmotsägelse.
För det första. Sahlin påstår att skattesänkningar är det yttersta hotet mot välfärden. Men det enskilt största utgiftslöftet i det rödgröna valmanifestet är just en stor skattesänkning, för ålderspensionärer. Om nu sänkt skatt hotar välfärden – varför gör inte just denna sänkning det?
För det andra. Socialdemokraterna upprepar att väljarna står inför ett ”ödesval”. Å ena sidan ett ”kallt” borgerligt Sverige, och å andra sidan ett inkluderande och ”solidariskt” land. Samtidigt har De rödgröna lagt sina egna politiska förslag så nära Alliansens som möjligt. De rödgröna tänker inte ta bort det jobbskatteavdrag som gett varje löntagare en extra månadslön – trots att de under hela mandatperioden sagt att avdraget skapar klyftor. De tänker inte heller helt återställa sjukförsäkringen. De lovar till och med tidigare betyg i skolan – något som förr har setts som den värsta formen av utslagningsmekanism. Det hänger inte ihop.
Vari ligger ödesvalet? Är det om betyg ska ges i sexan eller sjuan? Gäller ödesvalet det femte steget i jobbskatteravdraget? Står och faller landet med några procents skillnad i sjukersättning?
För det tredje. Sahlin underkänner de alliansreformer som skapar jobb genom att göra det billigare att köpa tjänster. De rödgröna ser rot-avdraget som en tillfällig konjunkturåtgärd och ser rut som helt onödigt. Staten ska inte subventionera framväxten av en tjänstesektor, säger man. Men på samma gång vill De rödgröna sänka restaurangmomsen. Vad är skillnaden?
För det fjärde. Sahlin kritiserar att välfärdstjänster utförs med vinstintresse. Men bara när det gäller vård och skola. Hon har inget problem med att man anlitar städbolag, byggföretag och sophämtare eller köper läkemedel eller färdtjänst från företag som går med vinst. Var är logiken?
För det femte. Såväl Socialdemokraterna som de två andra partierna i koalitionen är för en kvotering av föräldraledigheten. Men när de för en gångs skull vill något alla tre, så träffar de ingen överenskommelse om det. Går det att vara mindre trogen sin egen vision?
Alliansen har sina brister. Men den bygger på tydliga och sammanhängande idéer. Blir det billigare att anställa blir det fler jobb. Om det lönar sig att arbeta kommer fler att göra det. Valfrihet ger konkurrens och bättre tjänster. Betyg får elever att anstränga sig. Medborgarna styr sina egna liv bäst själva.
Men socialdemokraternas politik, den hänger inte ihop. Därför går det som det går.

Svd:s ledare idag, fildelad av Högrelius!

Inga kommentarer:

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<