lördag, mars 29, 2008

Syndikalisternas fackliga "kamp"!

"SYNDIKALISTERNA | Inget annat än pöbelfasoner


Publicerad: 29 mars 2008, 04.45

Det är inte varje dag man lyckas reta läsare till vansinne. Men uppenbarligen har jag gjort det genom mitt avståndstagande till Syndikalisternas (SAC) kampanjande utanför krogen Lilla Karachi i Gamla stan.

Att krogens ägare nu delvis har gått med på SAC:s krav har jag inga synpunkter på. Min kritik har gällt SAC:s metoder. Medan polisen stillatigande har sett på har man parkerat sig utanför ett matställe och vecka efter vecka antastat in- och utpasserande gäster med okvädinsord, hotelser och i åtminstone ett fall våld.

SAC är så arga på mig att de i ett flygblad kräver att jag ska ”rodna och be om ursäkt”. Det tänker jag förstås inte göra. Jag konstaterar tvärtom att SAC är så groteskt överrepresenterade i konfliktstatistiken att organisationen inte hör hemma på den svenska arbetsmarknaden."


Maria Abrahamsson uttrycker sig som ovan i dagens svd (29/3-08).

Jag var i två omgångar i mitt liv medlem i SAC ,dels på sextiotalet i Eskilstuna och dels på 90 talet nere i Malmö.
1965 i Eskilstuna så var Eskilstuna LS (lokal samorganisation) ett fack där 90 % av medlemmarna var byggnadsarbetare. Vuxna människor med fötterna på jorden och inriktade på hederligt fackligt gnetande, när vi växte så var det uteslutande bland knegarna ute i industri och byggnadsverksamhetsom blev medlemmar.På våra möten så höll vi då och då föredrag om olika ting , bla så var Armas Sastamoinen där och höll föredrag om den nynazistiska rörelsen och faran för att den skulle få vind i sina segel igen.Gammal svensk folkbildning helt enkelt," utan historia ingen förståelse för nutiden".
När jag så på nittiotalet lämnade ett tandlöst kommunal i Malmö så var SAC det enda alternativet i mina ögon.Facket ville jag av naturliga skäl vara med i ,en självklarhet för min generation.
Jag såg skillnaden direkt, ungdomen dominerade helt SAC men försökte att föra traditionen med fackligt arbete på arbetsplatserna vidare som förr.
Efter ett par år så kom det in fler unga men av en annan typ, ingen förankring på någon arbetsplats men med ett grumligt "revolutionärt" motiv att vara medlem.
Demonstrationerna ändrade karaktär och den beryktade gatustenen kastades mot en kvinnlig ridande polis som blev skadad för livet. Jag försökte förgäves att få min organisation att offentligt ta avstånd från såna metoder men misslyckades med detta.Sedan kom nästa mycket allvarliga händelse vilken fick mig att öppet frondera. Ian W och Bert K hade utlyst offentligt möte på Gustav Adolfs torg i Malmö. Inga herrar jag tyckte hade något av värde att framföra men de hade tillstånd av myndigheterna och då var de i sin fulla rätt att hålla möte.
SAC hade under denna vecka sin kongress just i Malmö och HELA kongressens deltagare gick till Ians möte med grytlock och visselpipor och stoppade mötet mer eller mindre. Då började jag inse att en sådan odemokratisk fackförening ville jag ej vara medlem i.På SAC:s interna debattforum hade jag sedan en tid fått påhopp där jag kallades för olika epitet såsom "äckel" osv. En kvinna från Göteborg tillika lärare sa att "hon skulle komma ner och rycka tasken av mig"!
Jag gick ur och gick till Snappehansbygdens fack där det fanns gamla fd medlemmar från SAC .
Vad vi ser idag av SAC är ett sk fack där man snart sagt kan ta till vilka metoder som helst.Det man har hållit på med uppe i Gamla stan mot en krog är väl nämast att betrakta som utpressning.Rena maffiaverksamheten där man snuddande nära vill ta till det kroppsliga våldet.
Vad är nästa steg för denna urartade fackförening??

6 kommentarer:

Anonym sa...

Nästa steg är mer kamp av samma sort. Du har inte fattat att Sverige har förändrats. Vi som sitter med Villa, Volvo och Vovve måste se vilka usla förhållanden som gäller i allt större utsträckning sen 80-talet. Inte bara för papperslösa utan också för många andra som hankar sig fram på springvick, deltider och hälften svart, hälften vitt.
Hälsningar
Lasse, ungefär jämnårig med dej men aktiv i papperslösagruppen i Stockholm

hogrelius sa...

Sverige har förändrats till det bättre på många punkter men inte för oss pensionärer vilka har arbetat många år inom vård och omsorg.Däremot ser jag att lönerna generellt är mycket högre nu än vad vi fick ut under våra år mellan tex -57 till -70. Tom en papperslös tjänar mer! Jag hade en hyra när jag var nygift med barn på 358 kr /mån .Min inkomst var 650 före skatt!!!Min fru hade inget jobb osv. Jag satt som personlarekryterare i Malmö inom hemtjänsten för en del år sedan.En dag när det fattades folk och vädret var gött så ringde jag 115 samtal men ingen ville (kunde ) jobba den dagen. Om man nu var så fattig som det ofta sägs då tar man det jobb som erbjuds utan knot.Det har i varje fall jag fått göra i mitt liv och det är nog så i alla samhällen i alla epoker att någon måste börja underifrån!
Däremot tyckte jag att den sk arbetarregeringen med vänstern som stöd hade kunnat ge alla amnesti och allt hade fått börja om från början.
Jag har f.ö inte haft bil sedan i mitten av sjuttiotalet,ingen villa, ingen Vovve! Jag har en pension idag på exakt 9000 efter skatt!Hälften går till hyran resten kan du räkna ut själv!

Anonym sa...

Du måste skoja när du säger att papperslösa tjänar mer. Dina siffror från -57 till -70 är ju helt ointressanta pga inflationen.

Det är tyvärr undantagsfall där vi vildsinta syndikalister har lyckats gripa in och plocka fram "svenska" timlöner åt papperslösa. Du skulle tydligen önska att det aldrig hände, så att du slapp skämmas för din bakgrund i SAC.

Du satt alltså som personalrekryterare och administrerade springvicken. Jag gratulerar. Fattade du att anställningsvillkoren var såna att folk gärna bad dej dra åt ... när solen sken? Man ska stå på tå och tacka för några futtiga timmars jobb - är det syndikalism?

Jag ber om ursäkt för att jag antydde att du skulle ha villa och volvo. Jag vet att pensionerna ofta är låga. En förklaring ges av Inga-Lisa Sangregorio i Arbetarens senaste nummer, kolla det.

Det är ett enkelt faktum att anställningsvillkoren försämrats sen 80-talet. Då fick man ett fast jobb direkt, nu är det provanställning eller vikariat i alla lägen. När jag jobbade på pumpfabriken IMO på 80-talet satt det en skylt vid busshållplatsen utanför: "Kom in och sök jobb". Vi fick periodvis 2000 eller 3000 kr i bonus, om vi lyckades värva en kompis till att jobba där - och det var inget skitjobb. Berättar man sånt för dagens ungdomar vägrar de att tro det.

Ett samhälle ska bedömas efter hur det hanterar sina sämst ställda medborgare, och där finns en del pensionärer men också de papperslösa och många ungdomar.

Så jag framhärdar: hårdare klimat på arbetsmarknaden kräver hårdare tag från facket.

Att Svenska Dagbladets ledarsida är överens med dej är inte precis nån rekommendation för en fackförening som är till för medlemmarna.

Anonym sa...

Jag roade mej att kolla lite på dina andra bloggkommentarer. Det här är en pärla (på tal om att det finns ett motstånd mot att privatisera hyresrätter):

"Vad är det för snack, var och en väljer väl själv var man vill bo och hur. Alla kan med lite möda köpa sig en lägenhet på den öppna marknaden."

Så skriver en pensionär, som klagar över att pensionen är låg. Den räcker tydligen till en lägenhet "på den öppna marknaden"? Kolla vad banken säger om det, min käre marknadsliberal!

hogrelius sa...

Vad gäller att bo i HSb så bor jag trots SBAb lån mycket billigare än i en hyresrätt.En gammal förening i Hökis kostar inte så mycket att köpa och lån får man även som pensionär idag till skillnad mott förr!Jag bor f.ö. till halva kostnaden här i stan mot mitt tidigare boende i Malmö! Men åter till SAC.Du tar inte upp med ett ord om varför tex så många äldre syndikalister lämnade SAC? Det är en ytterst liten organisation idag. Du tar inte upp med en enda rad om en del andra frågorr jag ställer tex om det är demokratiskt att störa andras lagliga möten? eller kasta gatsten på hederligt arbetande poliser? Vilka metoder man använder som fackförening är faktiskt en viktig fråga!

Anonym sa...

Vet inte om det är nån mer än du och jag som är intresserade av den här debatten, men jag kan ge dig ett svar till, sen får jag återgå till mitt försenade jobb...

Du minns fel angående det störda mötet. Jag var kongressledamot och var med och störde, det var Sverigedemokraterna vi överröstade. Att de hade tillstånd för sin rasistiska propaganda kanske imponerar på dej men inte på mej. "Båd stat och lagar oss förtrycka" - det gäller fortfarande.

Andra kan ha stört Ian och Bert, men som sagt, inte kongressdeltagarna. Ian och Bert var för övrigt bara en sorts snyggare fascister.

Varför äldre syndikalister lämnat SAC kommenterade jag redan i första inlägget. "...sitter med Volvo, villa och vovve...".

Din lägenhet - vad kostar den på "fria marknaden" idag?

Fattar du inte att om alla som vill bo nånstans ska konkurrera om de lediga billiga bostadsrätterna i Hökarängen så blir de inte billiga särskilt många minuter till. Det är det som är marknadsekonomi.

Att folk bor i andra hand och tredje hand eller flyttar runt hos kompisar eller fortsätter som mambo uppåt trettioårsåldern måste - med din syn på bostadsmarknaden - bero på att de är idioter.

Jag gillar inte att nån kastar sten i oträngt läge, oavsett vart stenen är riktad. Men du vet att det finns alla sorters människor i alla sorters folksamlingar och alla deltagare kan inte ta ansvar för alla andra deltagares handlingar. Försöka går ju - i en demonstration har jag hindrat en junior från att kasta sten. I samma demonstration blev jag vittne till att en polis gick fram och sparkade på en demonstrant som redan låg på marken med en polis över sig.

Ha're så bra med dina svenskadagbladiska vänner och din formella demokrati, nu har jag inte tid längre.

Bloggarkiv

SiteMeter

Twingly Blog Search hogrelius Search results for “hogrelius”

Annonser

Anpassad sökning
<

Translate